Talismaner

När vi flyttade in i vår lägenhet i Palma satt det en ikon med Jesu heliga Hjärta på granndörren på vår våning. Den var i förgylld plåt men det kändes ändå som en trygghet att den satt där, även om det inte var på vår dörr så var den ändå ett slags ...skydd.
På den tiden bodde det en äldre dam i lägenheten.



För några år sedan när vi kom ner var det bara fyra spikhål där Jesu heliga Hjärta hade suttit. Någon hade plockat ner ikonen. Eller också hade Jesus tagit sitt hjärta och själv klivit ner från sin plats på dörren och gett sig av. Det hade jag gjort.
   Den äldre damen hade flytta ut och in hade ligistfamiljen kommit: En kvinna med tre barn mellan 20 och 12 år och ett okänt antal hundar. Det var ingen riktig styrsel på någon av dem. Man rullade stora stenbumlingar över golvet hela nätterna, åtminstone lät det så,när man inte snickare, grälade och skrek. Hundarna skitade ner i trapphuset som, när 20-åringen var ensam hemma, var fullt av marijuanarökande ungdomar, som också grälade och skrek. Och det var bara ett litet smakprov. Inte undra på om Jesus tröttnade och stack.



Numera sitter det ett kollage på väggen på vår våning. Ut från kollaget blickar Lili Brik, Majakovskijs stora kärlek, med de där intensiva ögonen från omslaget till Om det där. 
Det är lugnt i huset. Grannlägenheten är tom men under renovering. Allt har rivits ut och nytt  ska sättas in.
Vi har fått ett nytt skyddshelgon på vår våning.


Kommentarer

skogsnuvan sa…
Den skyddsängeln hade då minsann ögon som ser allt annat än änglalika ut.

Populära inlägg