Det färgglada året 2021
2021 ska bli ett färgglatt år, skrev jag inför årsskiftet. Det ska komma lyktor, skrev jag. Ett sådant vettlöst, idiotiskt babbel. Tio dagar in på detta färgglada, lyktbärande år dör pappa. En dryg månad senare är både P och jag sjuka i Covid. Trots hemmajobb, handsprit och avstånd, trots att jag inte varit på gymmet på evigheter. Jag är bitter. Och fullständigt orkeslös. Nacken har pajat igen eftersom jag inte orkat göra så mycket annat än att ligga till sängs. Dessutom har ytterligare en gammal amalgamlagning gått sönder efter en räd med tandtråden. Det är den tredje trasiga tand jag har på grund av tandtråd. Jag har inte velat gå och laga de andra på grund av smittspridningen (Ja, det är ett stort hånskratt ni hör i bakgrunden) Tandtråd har jag blivit rådd av tandläkaren att använda. Å andra sidan var det tandläkarna som vill borra upp tänderna för minsta lilla en gång i tiden, så vad vet de. Ja, jag är bitter trött och sjuk. Jag pratar i telefon med min mamma. Det är ett samtal
