Skit med julmyset

Det här med jul är verkligen inte min grej. Det är inte så att jag nynnat på julsånger eller eldat på glöggen för att känna juldoften idag, när jag plockat upp pynt och stakar här hemma. Mest har jag pustat och stånkat medan jag rotat i lådorna. 

"Jaha, nu är den här skiten på plats då." är det enda jag känner när jag väl är klar och satt mig att betrakta härligheten. 

Men krubbor gillar jag. Storkrubban innehåller numera hela fyra (4) heliga familjer.

Det senaste tillskottet verkar lite käckare än de andra, tycker jag. Tar inte det här med att ha fått guds son på halsen så högtidligt. 

Det kan ju vara lite knepigt med den här uppgiften annars. Särskilt för Josef. Josef i familjen längst till vänster viftar lite olycksbådande med en öl mot den alkoholiserade tomten, som är stand in för en av de tre vise männen i år igen. 

Jag tycker det känns lite osmakligt om de skulle slå sig ihop och ställa till oreda här i krubbfriden. 

Jag hoppas på att Cagane, den bajsande katalanen (och den krubbfigur jag är mest mallig över) ska kunna upprätthålla moralen lite. Åtminstone tills Jesusarna blir stora nog att göra det själva. 

I lillkrubban har de ingen cagane, de får nöja sig med en bajsande tomte, men det fungerar nog det också.