Flamingo och jugranarna

För ett tag sedan fick jag för mig att jag kunde ha ett tema, här på bloggen där jag filosoferade lite kring de citat som står i min jobbalmanacka varje vecka. Korta betraktelser, som det heter inom den kristna litteraturen. Men sen kom jag på bättre tankar, och tur var väl det eftersom den här veckans citat i almanackan är följande:

 

När skottarna  kastar ut sina julgranar är det verkligen sommar.

 

Filosofera kring det ni.

 

Jag tycker att det här med citat oftast är lite roligt. Kloka ord som man kan anamma och ha som ledmotiv i livet om man inte hittar de rätta formuleringarna själv. Man lånar en annan människas visdom, så att säga och det blir ett slags möte. Visserligen finns det en del citat som är väl klämkäcka och förnumstiga, plattityder och dumhurtiga floskler. Blommiga vykort med texten att varje dag är en gåva eller "Le mot världen så ler världen mot dig" har jag lite svårt för, även om det är nog så sant.

   Men det finns som sagt annat också, sådant som beskriver något man kan känna igen sig i och få tröst av, eller skratta åt. Men det här med skottarna är väl inte särskilt lustigt. Och vad betyder det? Jaha, skottarna är alltså lite långsamma av sig, eller också behöver de verkligen övertygas om något för att tro det, eller också är det bara sjukligt förtjusta i julen? Men uppriktigt sagt bryr jag mig inte så mycket om hur skottarna är. De får gärna ha sin julgran inne året runt om de känner för det.  Jag har inte någon som helst nytta av det här citatet. Annat än att jag kan skriva ett blogginlägg om hur obegripligt det är och det är ju alltid något.

 

Den kloke mannen som citeras har det uppseendeväckande namnet Denison Flamingo (!).  Jag har aldrig hört talas om karln så jag frågade det allvetande oraklet Google men det verkar som det enda han är känd för är att ha yttrat dessa ord om skottar och deras julgranar. Detta citat återfinns i flera olika citatsamlingar på nätet av någon anleding. Vad är det jag inte förstår?

 

(De olika färgerna på texten och det varierande typsnittet beror på märkligheter i bloggverktyget som jag ägnade förra inlägget åt att vara bitter över. Det har inget med mitt synfel, som jag ägnat både det förra och andra inlägg åt att vara bitter över, att göra.)