Me, myself and I
Ja, visst är det märkligt hur många åldrar och hur många figurer som ryms i en och samma person.
Själv är jag ibland ett solskumpande, rödhårigt trollet Plupp.
Ibland kikar det fram en Käringen Motvalls med samma utseende och samma tordönsstämma som Julia Ceasar.
Och någonstans inom mig bor en gammaldags skolfröken. Ni vet en sådan där med höghalsad, svart klänning och runda glasögon längst ut på den spetsiga näsan. En sådan där som tittar ilsket över glasögonkanten och tycker att barn ska synas men inte höras.
När den där skolfröknen var inne på text-tv:n (Herregud, hur kom hon dit? Hon som anser att tv:n är jävulens bländverk!) och läste en chatt (!) för ett tag sedan, upptäckte hon ett inlägg där någon skrivit:
"Eh...jag har ingenting att skriva för tillfället."
Det fick den där skolfröknen att snörpa föraktfullt på munnen och fnysa:
"Jaha, och varför skriver du då?"
Sedan stickade hon frenetiskt vidare på sin strumpstickning i grått stickigt garn. Ni vet, en sådan där stickning som sådana där skolfröknar alltid håller på att sticka på, om de inte håller i en mycket vass pekpinne.
Kanske kan man ställa samma fråga till den där skolfröknen med anledning av detta totalt meningslösa inlägg.
Men då minsann, då är skolfröknen som bortblåst och fram den där Julia Ceasar-människan och ger i från sig ett förnärmat:
"Psöss! Som om det skulle vara samma sak!"
Kommentarer