Guldmedalj till mormor!

Läser på Bob Hanssons blogg om att meditera, och att bli gladare av att inte göra så mycket. Han skriver

Guld medalj till alla de som viger sitt liv åt att lära oss att vara oss.
Guldmedlaj till de som kommer med en enkla uppmaningen ”sätt dig ner och gör intet”.

Det får mig att tänka på min mormor. När vi var och hälsade på henne när jag var liten och hon och mamma satt med sitt eviga kaffe, brukade jag ofta klänga omkring dem och gnälla:
”Ja' har inge å göra.”
Mormor avfärdade mig alltid med:
”Du behöver väl inge göra!”
Jag har alltid tänkt att det var väldigt insiktslöst att säga något sådant till en femåring som MÅSTE göra något HELA TIDEN!
Men hon var alltså inte så dum som jag tyckte när jag var fem.

Problemet är att jag fortfarande är fem år. Måste göra någonting hela tiden. Att bara sitta rakt upp och ned och VARA är ett oerhört slöseri med tid i min värld, trots att jag vet att jag har fel.
Har inte ens lyckats hålla mitt nyårslöfte att jag ska surfa på en flik i taget.
Upprustning!
Och medalj till mormor!