Skönhetsoperationer (varianter)

Jag känner mig som skit. Jag har gjort bort mig. Nu igen. Klantat till det och spelat bort mitt levandsberättigande. Sådana som jag borde inte vara tillåtna. Vi borde (Jag förutsätter alltså att det finns fler lika värdelösa personer som jag, vilket  högmod! Alltså:) Jag borde gömmas undan på vindar och i källarförråd. Vänner och bekanta kan turas om att ha mig i olika skräputrymmen och klädkammare enligt uppgjort schema så att det inte blir så betungande.
Vilka vänner och bekanta förresten?

Men så skriver jag en text om det, att jag känner mig som skit. Och redan medan jag skriver börjar jag att känna mig bättre. När texten är klar är jag riktigt nöjd med mig själv. Det står visserligen på pappret att jag känner mig som skit med det ser snyggt ut. Det är välformulerat och klatschigt och en liten skojig knorr på slutet så att det rent av går att skratta åt eländet.
Vid det här laget rätar jag högmodigt på ryggen och utbrister:
- Det här kan jag ju ha på bloggen.
Ja, jäklar!
Det är som en botoxinjektion.
Som ett siliconinlägg - eller kanske två, för symetrins skull.
Som en hårtransplantation.
Eller också är det något mycket värre.