Farmor har alltid rätt

Med tårar i ögonen trycker jag mobilen mot örat och lyssnar till min 93-åriga farmor som med stark, klar och säker stämma sjunger "Det är våååren, ja det är våååren, som har kommit tillbaka igen!"
Jag blir så rörd att det värker i bröstet.
Inte för att det är för mig hon sjunger, för det gör hon inte. Farmor sitter egentligen inte alls på sitt rum på ålderdomshemmet och sjunger i någon obegriplig manick som hennes svärdotter håller fram mot henne. Hon är hemma i sitt barndomshem hos sin mamma och alla sina syskon.
I vår trista värld är barndomshemmet jämnat med marken sedan många år men i farmors värld är det så levande som aldrig förr. Det är inte så att min farmor är lite virrig i huvudet. Hon är stensäker på var hon är och vem.
"Det är våren" följs av "Gubben Noak" och "Vi går över daggstänkta berg."
Tack för sången, älskade farmor!

Men det där med våren, har den verkligen kommit. För bara några dagar sedan såg det ut så här utanför fönstret:

Så det är faktiskt lättare att tro att det är vintern som har kommit tillbaka igen. Men jag tror på dig farmor, du låter så säker.

Och några timmar senare när jag går hem från träningen så skiner solen och fåglarna sjunger. Snön är bortsmält och bortglömd.