La mer - Del 2

Nu får Ulla Billquist nöja sig med uppmärksamheten en stund, vi måste kryssa vidare.

Till havs 

Man sover som sagt bra till havs. 

När vi vaknar den första morgonen är klockan drygt elva. Mobiltelefonen hade ju stått på ringning för att vi inte skulle missa frukosten men det är lite oklart om vi sovit oss igenom larmet (får väl skylla på sjukdomen) eller om det helt enkelt inte ringt. Mobilen har tappat all kontakt med civilisationen, precis som vi, denna kryssningens första dag, som tillbringas ute till havs med bara det blåa havet så långt vi ser. 

På detta sätt kommer det alltså att dröja ytterligare ett dygn innan jag blir varse vad full english breakfast innebär. Det innebär också att vi missat servettvikningskursen, föreläsningen om hur man får vitare tänder och matlagningstävlingen. Bland annat. Det är inte något latmansgöra att åka på kryssning, det är en jäkla hets. 

   Föreläsningen om sjögräsets välgörande egenskaper för huden hoppar vi över frivilligt, inte heller går vi och låter oss fotograferas tillsammans med kaptenen. Vi spelar shuffelboard uppe på däcket tillsammans med ett brittiskt gruppboende och hänger lite i puben istället.

   I puben underhåller Leo Nicks och Jodie Gardner på ett rullande schema. I det lilla nyhetsbladet om morgondagens aktiviteter som skjuts in under vår hyttdörr varje kväll, beskrivs Leo Nicks som ömsom entertaining och ömsom top class musician. Jody Gardner benmäns hela tiden som beautiful hennes musikaliska färdigheter nämns över huvud taget inte, vilket irriterar mig omåttligt. 

Middagen inmundigar vi återigen hos Ergibal på Island restaurant. Island Escape är ett brittiskt kryssningsfartyg och maten är anpassad därefter. Till en början är det lite intressant att upptäcka det brittiska köket men det är en känsla som snart går över. Till syvende och sist så är det brittiska köket ett av Europas sämsta. Varje kväll finns det nio varmrätter att välja på i buffén, ett faktum som i vanliga fall skulle vara direkt ångestskapande; hur skulle jag kunna undgå att äta alldeles för mycket? 

Nu var det snarare så att jag irrade omkring mellan terrinerna för att hitta något som över huvud taget gick att äta. Förmodligen är jag den enda människa som varit på kryssning och gått ned två kilo. 

                                   

.