Vi klarar oss utan den vise mannen

Det verkar inte som om det kommer att dyka upp någon tredje vise man till vår krubba.
Däremot har det kommit en skrattande tomte farande på kälke. Gud vet var han kommer ifrån.
Om han är så vis vet jag inte just  Det är oklart om han är riktigt nykter. Jag antar att man får ta vad man får här i världen men han höll på att skrämma slag på det stackars Jesusbarnet när han kom, bullrig och vild. Hittills har det ju rått en viss högtidlighet i krubban bland så väl kor som kameler. De två  kungarna placerade bugande sin rökelse och sin myrra framför den sovande Jesus och hasade sig baklänges därifrån i vördnad.
   Den här tomten däremot placerade kälken med en smäll och ett högljutt "Hohoho!" framför krubban och gastade att han önskade Jesus mycket skoj i livet. Inte undra på att ungen började illvråla. Efter ett tag fick jag honom i alla fall lugn genom att förklara vad mycket kul man kan ha med en kälke. Så småningom.  
   Maria tog mig avsides och viskade att hon visserligen inte ville vara otacksam på något sätt men hon hade hört att den tredje vise mannen, han som uteblivit, skulle ha haft guld med sig. Var det verkligen sant?
   "Ja...jo...Jag har hört något liknande, men det där vet man ju inte. Det pratas ju så mycket och det är ju möjligt att man gjort en höna av en fjäder. Saker och ting har ju en förmåga att växa ju fler gånger det berättas. Ja, du vet."
  "Mm... fast det hade ju varit bra med lite guld... Jag menar, som sagt, jag vill inte vara otacksam..." Hon tittade vädjande på mig och jag skakade lugnande på huvudet.
   "Men det är ju så mycket man måste köpa nu när man har fått ett barn...ja, blöjor och lite kläder och vi har ju inte så mycket.. och... Ja, jag vet faktiskt inte vilken nytta han ska ha av rökelse och myrra och sånt där. Och en kälke! Har är ju ändå för liten. Det hade väl varit bättre att han tagit med sig en sparkdräkt och lite puder. Önskningar om att han ska ha 'skoj i livet'!! Herregud! Ja, förlåt.."

Jag ville inte berätta för henne att hennes son kommer att drabbas av värre saker än att lida brist på blöjor. (Jag berättar inte heller att hon har ett mycket brådmoget barn. Om så där en 1500 år kommer man att måla bilder av henne med pojken i famnen där han ser ut som en lite farbror.) Istället talar jag med henne om hur viktigt det är med skoj i livet. Livsviktigt faktiskt. Skoj gör dig stark. Det får visserligen inte bli för mycket skoj men det är nog ingen fara i det här fallet.
  "Ut och åk kälke med honom, så fort det här gänget har dragit hem." Jag gör en gest med huvudet åt kungarna och tomtens håll.
   Maria tog detta till sitt hjärta och begrundade det.