Cementiri muncipal

Cementiri muncipal i Palma under den förtärande solen. Gravplatsen är indelad i gator med namn som jag har glömt bort och varje grav är numrerad, jämna nummer på ena sidan gatan och udda på den andra, precis som husnumren längs en gata i stan. På ena sidan gatan finns väggar med gravar i våningar, som ett hyreshus, där de döda vilar bakom marmorplattor, längre bort är gravarna som små hus med arkitektens namn inhugget på pelarna.

För att komma undan solen går vi ner i katakomberna. Går längs gångarna och ser plötsligt texten som är skriven med spritpenna på marmorplattan högst upp i ett av hörnen. Någon måste ha lutat en stege mot den andra plattorna och klättrat upp med en svart spritpenna för att skriva texten att kvinnan som vilar bakom den här plattan har blivit mördad på det numera nedlagda sjukhuset son Dureta. Någon som ansåg att detta måste bli känt. Till varje pris bli känt. Någon som tycker att allt för många har vägrat att lyssna till detta faktum, vägrat ta ansvar. Någon som anser att ingen ska passera den här gravplatsen utan att veta vad som verkligen hände. Ingen ska tro här att bakom vilar någon som lämnat den här världen av naturliga orsaker.

Och jag tänker att här ligger nyckeln till en historia, till en stor roman jag skulle kunna skriva, om jag bara hittade dörren där nyckeln passar.

Kommentarer

skogsnuvan sa…
ja det är just det.....att hitta nyckeln

Populära inlägg