Det färgglada året 2021

2021 ska bli ett färgglatt år, skrev jag inför årsskiftet. Det ska komma lyktor, skrev jag. 

Ett sådant vettlöst, idiotiskt babbel. 

Tio dagar in på detta färgglada, lyktbärande år dör pappa.

En dryg månad senare är både P och jag sjuka i Covid. Trots hemmajobb, handsprit och avstånd, trots att jag inte varit på gymmet på evigheter. Jag är bitter. Och fullständigt orkeslös. Nacken har pajat igen eftersom jag inte orkat göra så mycket annat än att ligga till sängs. 

Dessutom har ytterligare en gammal amalgamlagning gått sönder efter en räd med tandtråden. Det är den tredje trasiga tand jag har på grund av tandtråd. Jag har inte velat gå och laga de andra på grund av smittspridningen (Ja, det är ett stort hånskratt ni hör i bakgrunden) Tandtråd har jag blivit rådd av tandläkaren att använda. Å andra sidan var det tandläkarna som vill borra upp tänderna för minsta lilla en gång i tiden, så vad vet de. Ja, jag är bitter trött och sjuk.

Jag pratar i telefon med min mamma. Det är ett samtal som innehåller det här som alla våra samtal handlar om just nu: döden, pandemin, att ta en dag i taget. Jag är inte på humör. 

"2021 är ett jävla skitår." säger jag.

Min mamma som har ett (något) bättre språkbruk än jag, men inte heller är på humör, kontrar med:

"2020 var ett skitår också."

Jag säger inte emot.



Kommentarer

skogsnuvan sa…
Håller med dig. Trodde också att det skulle bli bättre men det har banne mig blivit sämre än någonsin. Hoppas i alla fall att du fort blir frisk från coronan och att du får dina tänder fixade. Jag skulle till tandläkaren och operera men så blev han sjuk. Få se när det blir. Man går ju och gruvar sig. Kylan har gått över här i alla fall och nu regnar det för fullt och jag hoppas att det mesta av snön går bort. Krya på dig kära vän. Bara vi sol och vår så känns allt bättre.
Skatan sa…
Käraste Maria❣️ Vilken eländestid vi lever i och du har verkligen drabbats hårdare
än de flesta. Hoppas bara 🙏 att ni båda snart blir bra och starka igen efter den satans
Coviden.
Att förlora sin pappa när man själv är orkeslös,
inte kunna träffa sin mamma och krama henne och sörja
tillsammans, vara fjättrad av tröttheten
och ... jag tänker på dig Maria och hoppas innerligt att
Våren och solen och sommaren ska göra dig starkare,
att bitterheten, det djävligaste som kan drabba en,
bleknar och drar bort och att du får krafterna tillbaka.
Massor av kramar 🤗
Det är många som tänker på dig nu
ska du veta. Och känna.
Skatan



Populära inlägg