Morgon i Palma

 Det är något rofyllt med morgnar. Tänker jag till min egen förvåning. Jag har alltid avskytt morgnar. Istället för rofyllda har jag alltid upplevt dem som hotfulla. Allt som ligger och lurar där av jag vet inte vad för ondska och elände. Jag kämpar så länge jag kan med att hålla dagen borta.

Men med morgnar i Palma är det något annat.

Palmamorgnar börjar klockan 8. Jag har vaknat av mig själv.  Det är grannen och jag på varsin balkong. Vi är tysta båda två men grannen röker, därför vet jag att hon är där. Det skäller en hund, det kommer en bil,  slår i en grind. Eleverna anländer till Svenska skolan med sedvanligt bilkaos. Ändå är det rofyllt. 

Jag skriver på mitt nya bokprojekt och tänker att den här dagen kan komma och ta mig när den vill.