Avledande manöver

Det var ju inte länge sedan (läs gamla bloggen) som jag jämrade över skrivandet av min bourgognebok, eller bristen på skrivande av min bourgognebok snarare och hur min egen självkritik var den värsta bromsklossen av dem alla ( i den långa raden).

För en vecka sedan eller så kom jag på att jag skulle göra en bloggbok av valda delar från http://soldansare.blogdog.se/ Dels kändes det som ett bra tillfälle att göra en Bodil Malmsten nu när jag bytt bloggtillhåll. Dels skulle det vara roligt för min alldeles egna del att ha ett konkret bevis på att jag faktiskt skrivit något. Det är ju inte bara bristen på skrivande av bourgogneböcker som jag jämrar över utan bristen på skrivande över huvud taget. När jag så för ett tag sedan fick för mig att jag skulle skriva ut allt jag skrivit det första året som bloggare och satt med pappershögen i famnen kom P förbi och utbrast: "Herregud! Har du skrivit allt det där?" Och jag insåg att det hade jag ju faktiskt. Jag hade ju faktiskt skrivit en del. Så det vore lite roligt att göra en bok av det. Det skulle också vara en roligt julklapp till mina datorlösa föräldrar.

De här texterna är ju dessutom redan skrivna och har varit utlagda på nätet för vem som helst att läsa. Det är försent att sitta och skämmas över dem nu och det är bara att samla ihop dem och peta ut dem på Vulkan.se.

Så då tror väl alla att jag sitter och väljer och sållar bland mina bloggtexter så datorn ryker för tillfället. Naturligtvis inte. Så snart jag tog bort fokus från bourgogneboken brast alla fördämningar med ett brak och orsaken till att datorn ryker är att jag suttit och knackat in anekdoter om franska campingar för brinnande livet. Det är uppenbart att jag skriver bäst bakom ryggen på mig själv.

Om det blir någon bok till jul ska bli intressant att se. Ännu mer intressant är vad det kommer att stå i den.