Då, Nu eller Sen

Vidare på temat tiden, allting finns alltid och hur många personer man kan vara på samma gång utan att det klassas som en sjukdom.

Nu är bra, Sen är dåligt?
Bob Hansson skriver om nuet och citerar Eckhart Tolle, som jag får erkänna att jag inte har en aning om vem det är:

En inbyggd påminnelse är den enkla insikten
att så snart du känner dig det minsta olycklig
vet att du har tappat bort nuet.
Återvänd till nuet i samma stund
som du inser att du har tappat bort det.

Eckhart Tolle

Själv har jag läst i en instruktionsbok för tai-chi en gång att "I nuet finns ingen stress." och därför är det viktigt att försöka vara så mycket i nuet som möjligt.
Och det ligger det ju mycket i.
Eller också är det bara så för mig, men jag anser i alla fall att jag har haft betydligt fler bättre Nu:n än jag har haft dåliga. Min oro, stress och illabefinnande har oftast haft att göra med hur det ska bli, hur det ska gå och "i morgon är jag tvungen att göra det där". Måndag morgon är liksom alltid värst söndag kväll, även om morgnar är ett jävla gissel över huvud taget.
Förr, när ekonomin var sämre oroade jag mig ofta hur det skulle gå, skulle vi ha till mat hela månaden, osv. Och för att sluta oroa mig försökte jag tänka:
"Ok, svälter jag just Nu? Mår jag dåligt just Nu? Står jag utan tak över huvudet just Nu?"
Jag hade alltid turen att kunna svara nej, på de frågorna. I nuet var allting bra och det borde väl räcka.

I min jobbalmanacka stod det för några månader sedan så förnumstigt men sant:
"Att oroa sig gör aldrig morgondagen lättare, det gör det bara tristare idag."
En ganska enkel devis som jag skrev upp i citatblocket för att jag skulle komma i håg det, tills jag sätter igång och oroar mig för något igen. För alltid kommer jag på något.

Det handlar alltså om att hålla sig så mycket som möjligt i nuet för att uppnå maximalt antal lyckotimmar?
Ja, kanske.
Men alla Nu är ju inte goda Nu. Det Nu då man får veta att en nära anhörig just har dött, är till exempel ett vidrigt Nu, ett Nu som man vill ta sig ur så fort det bara är möjligt och gå vidare till Sen, eller kanske ännu hellre gå bakåt, till Då. Och ändå får man inte rusa ur sådana Nu:n heller om man vill att det ska bli bättre Sen.

Och Förr då?
Både Loll och Skogsnuvan skriver om saker som var bättre förr. Bodil Malmsten brukar ofta skriva:
"Det var inte bättre förr. Det var vara förr."
Själv skriver jag som Jonas Gardell så ofta brukade inleda sina nummer förr, när jag ung:
"Man vet att man börjar bli gammal när..."
...man studerar tv-programmet och anser att den enda kanal som man skulle önska att man hade och som visar bra program nästan hela tiden, är TV4Gold för de visar de här programmen som gick när jag var barn/ung: Snobbar som jobbar, Fame, Familjen Macahan, Mord och inga visor...

Men idag har jag inte behövt sakna denna nostalgikanal utan har vältrat mig i så väl nostalgi som bra tv eftersom 8:an visade två timmar av den underbara serien Nord och Syd.
Jag är ju en ganska kritisk person över huvud taget men när det kommer till Nord och Syd då har den där snörpiga skolfröknen lagt sina annars så intensivt klirrande strumpstickor ifrån sig, tagit av sig pincnen och gått och vilat middag.
För visst ser jag att skådespeleriet är en aning, låt oss kalla det, onyanserat och visst ser jag att de här plantageägarna från 1850-talet har varit på besök hos en frisör från 1980-talet, men det struntar jag helt enkelt i.
Patrick Swayze är för övrigt alltid Patrick Swayze och det gör fortfarande lite ont att han är död.

När de två timmarna var till ända svor jag över att det inte var ett Nord och Syd -maraton som sträckte sig över hela söndagen, men som jag skrivit förut så finns allting på YouTube och jag kunde därför arrangera mitt eget lilla maraton och har därmed inte gjort något vettigt på hela dagen utan bara dreglat över Orry och George så tangentbordet är alldeles kladdigt.
För tv VAAAAR banne mig bättre förr.
Eller också var det jag som var bättre förr.
Eller också var de manliga skådespelarna snyggare.

Kommentarer

skogsnuvan sa…
Det var bättre förr. Själv var man både bättre och vackrare. Killarna var snyggare. Här på landsbygden märks det minsann väldigt väl. Här finns ingenting kvar, inga affärer, inga förbindelser, i min lilla by fisksjön är vi bara 3 personer kvar mot säkert 30 när jag var ung.
Just idag med -30 grader kallt och med iskalla händer och förstenat sinna kan jag inte känna att det är någon höjdare att leva i nuet men jag hoppas att du har det bättre och kan njuta av "alla hjärtans dag.
Skatan sa…
Jag är benägen att hålla med. Åtminstone just NU. Det vaaar bättre förr.

Kram!
Linda sa…
Det som faktiskt VAR bättre förr var passionen man kände för vissa TV-program. Jag är helt blasé. 1987 (eller vilket år det nu var) hade jag ett helt kuvert fyllt av tidningsurklipp från Nord och Syd. Och jag räknade timmarna till varje nytt avsnitt. Nån gång borde vi ses och ha en Patrick Swayze- helg!
För övrigt köper jag inte "det var bättre förr". Pantarei - allt flyter - det är bara att hänga med och göra det bästa av varje nu....
Lise-Lotte sa…
Jag tycker så mycket om dikterna du lägger in, hoppas du fortsätter med det!
PS. Vad är det för bakgrundsbild du har? Ser ut som "grannen" till vårt tidigare jobb?!
Soldansare sa…
Linda: Åh, en Patrick Swayze-helg borde vi definitivt arrangera! Snart!
Liselotte: Jo, det stämmer. Förevigat från det ytkylda konferensrummet.

Populära inlägg