Vykort
Det gäller för författaren att finna sin röst och sin form. Vykort är inte min form! Under den här resan har jag endast skrivit fem kort och herregud, vilken vånda. Jag vet inte alls varför det låser sig så totalt inför den där lilla vita fyrkanten när det inte är några problem att skicka iväg en semesterhälsning via sms. Rösten på vykorten känner jag inte alls igen. Det låter som en rättstavningsövning för tredje klass uppblandat med käcka utrop där frasen: Vädret växlar men inte humöret, som är på topp hela tiden! är en av mina absoluta lågvattenmärken. Det är visserligen så länge sedan att det borde vara preskriberat, så jag förstår inte varför jag tar upp det här. Sanningen är den att det bara blivit marginellt bättre. Men nu är i iallafall fyra kort skickade. De är undertecknade med mitt namn men de är inte från mig.
Kommentarer
Vad skall det ha för betydelse egentligen ... vilket medel man har tagit till för sina tankar, ett vykort, mail, sms eller bloggen.
Men det har det.
Det är därför jag äger så in i bomben många pennor och anteckningsböcker ... :-)
Kram!