BLÅ

 

Midvintermorgnar är världen kall

Men du ska ut under himlen i alla fall

Förgäves försöker du tyda dess kod

Om dagen blir lugn eller utan nåd
 

Det finns morgnar då himlen är rökigt röd

Som om natten har handlat om krig och död

Dagen som kommer känns som ett hot

De morgnar då himlen är röd av sot
 

När himlen är svart finns ingen där

Du får själv känna efter om isen bär

Sånna da’r får du treva och gå på chans

För gud har gått någon annanstans

 

Men det finns en färg, en djupare blå

Som själen blir lugn när ögat vilar på

Sånna morgnar går det lätt att tro

Att dagen ska komma med trygghet och ro
 

Varje dag är det olika bud

Himlen skvallrar om en lynnig gud

En kraft som är omöjlig att förstå

Men som du får för dig att lita på

De morgnar då himlen är djupast blå

 

 

 

 

 

Fast vi håller ju på att frambesvärja våren och här och nu börjar det äntligen ljusna på morgnarna och kvällarna också. Så midvintermorgnarna är ett minne blott, så är det, så är det på riktigt.