BLÅ

 
Midvintermorgnar är världen kall
Men du ska ut under himlen i alla fall
Förgäves försöker du tyda dess kod
Om dagen blir lugn eller utan nåd
 
Det finns morgnar då himlen är rökigt röd
Som om natten har handlat om krig och död
Dagen som kommer känns som ett hot
De morgnar då himlen är röd av sot
 
När himlen är svart finns ingen där
Du får själv känna efter om isen bär
Sånna da’r får du treva och gå på chans
För gud har gått någon annanstans

 
Men det finns en färg, en djupare blå
Som själen blir lugn när ögat vilar på
Sånna morgnar går det lätt att tro
Att dagen ska komma med trygghet och ro
 
Varje dag är det olika bud
Himlen skvallrar om en lynnig gud
En kraft som är omöjlig att förstå
Men som du får för dig att lita på
De morgnar då himlen är djupast blå
 
 
 
 
 
Fast vi håller ju på att frambesvärja våren och här och nu börjar det äntligen ljusna på morgnarna och kvällarna också. Så midvintermorgnarna är ett minne blott, så är det, så är det på riktigt.

Kommentarer

Loll sa…
Vad fint och tänkvärt skrivet! Kram!

Populära inlägg