Vi är på fri fot
Jag hade tänkt att maj-månads musik skulle vara Ulf Lundells På fri fot men jag hittade den inte på YouTube. Det är den känslan jag vill förmedla, känslan i till exempel de första raderna i refrängen:
Vi är på fri fot, vi är på rymmen igen
Vi är på toppen av vågornas svall
Vi är på fri fot, vi är på rymmen igen
Vi är på toppen av vågornas svall
Det är bara att konstatera att jag rör mig i cirklar, i ständigt återkommande men vidgade cirklar. Jag kommer tillbaka till samma platser, samma tillstånd, men som till viss del en förändrat person. Man utvecklas ju, trots allt. Det kanske är så där för alla människor vad vet jag.
För min del är de här cirklarna starkt förknippade med årstiderna: Vårarna är en slags mental explosion efter vinterns inneslutenhet, då man har krympt ihop sig själv i mörkret. Det är en härlig tid, när man känner sig vaknare än någonsin, vaknare i Pascal Merciers mening: Man är inte riktigt vaken när man inte skriver. Allt måste skrivas. Men det är så mycket annat som också ska göras dessa tider på året att kreativiteten inte får tillräckligt utlopp. Jag lider alltid av en slags mental huvudvärk under våren, som ett resultat av ett allt för starkt tryck från sådant som vill flöda genom en allt för trång ledning.
Men det är bara amatörer som gnäller över att de har för lite tid att skriva, har Peter Englund sagt och det har han väl förvisso rätt i, så jag gnäller inte.
Somrarna är förtärande och jag älskar när hösten kommer. Den där första skärpan som man känner i luften i slutet av augusti är en befrielse. Äntligen kan man slappna av, äntligen får man frid.
För min del är de här cirklarna starkt förknippade med årstiderna: Vårarna är en slags mental explosion efter vinterns inneslutenhet, då man har krympt ihop sig själv i mörkret. Det är en härlig tid, när man känner sig vaknare än någonsin, vaknare i Pascal Merciers mening: Man är inte riktigt vaken när man inte skriver. Allt måste skrivas. Men det är så mycket annat som också ska göras dessa tider på året att kreativiteten inte får tillräckligt utlopp. Jag lider alltid av en slags mental huvudvärk under våren, som ett resultat av ett allt för starkt tryck från sådant som vill flöda genom en allt för trång ledning.
Men det är bara amatörer som gnäller över att de har för lite tid att skriva, har Peter Englund sagt och det har han väl förvisso rätt i, så jag gnäller inte.
Somrarna är förtärande och jag älskar när hösten kommer. Den där första skärpan som man känner i luften i slutet av augusti är en befrielse. Äntligen kan man slappna av, äntligen får man frid.
Men nu är det vår och vi är på fri fot, vi är på rymmen igen, vi är på toppen av vågornas svall.
Men den fanns alltså inte på YouTube så det fick bli Born to be wild istället. Det är lite samma sak.
I dag fyller jag 39 år, apropå cirklar.
När jag var lite fantiserade jag ofta om hur det skulle bli när jag "blev stor". Jag har för länge sedan passerat den ålder som utgjorde gränsen för de där fantasierna. Hur jag skulle vara när jag blev 39 år gick inte ens att föreställa sig. Det gick inte att föreställa sig att jag skulle bli 39. Jag rör mig just nu ute i de vita fläckarna på kartan. Det är mycket spännande.
Men den fanns alltså inte på YouTube så det fick bli Born to be wild istället. Det är lite samma sak.
I dag fyller jag 39 år, apropå cirklar.
När jag var lite fantiserade jag ofta om hur det skulle bli när jag "blev stor". Jag har för länge sedan passerat den ålder som utgjorde gränsen för de där fantasierna. Hur jag skulle vara när jag blev 39 år gick inte ens att föreställa sig. Det gick inte att föreställa sig att jag skulle bli 39. Jag rör mig just nu ute i de vita fläckarna på kartan. Det är mycket spännande.
 |
| Ständigt befinner jag mig i cirklar. Här i pariserhjulet på julmarknaden i Lübeck. |
Kommentarer
Nu är det snart dags att försöka komma iväg och dansa igen och låtsas som om man är ung och inte pensionär ack ja hur detta livet är konstigt
Ta plats med ditt skrivande, Eldklotter!
Jag missade att gratta dig på din riktiga dag och får skylla på åldern :-) ... Du kunde varit ett av mina barn ... de yngsta, tvillingarna, är födda 77 och den äldsta 73 ... och så du då 75 om jag inte räknar fel. Men trots mitt grå hår kan jag nog inte skylla på just åldern. Jag är bara lite glömsk. Kram på dig!