Pom pom pom

En eftermiddag i Palma gamla stad - bakom turiststråken 

Han pommar lite för sig själv medan han rotar i sin kasse. Pom pom pom. Hår och skägg är grått och skitigt och står åt alla håll. Han synar sakerna i kassen som om han inte visste att de fanns där. Det är inte han själv som har packat ner dem. Det är matvaror: en plastlåda med pastasallad, en röd flaska med dricka. Han får upp plastlådan och ger sig på pastan med en plastgaffel.
Plötsligt har han fått av sig de nedgångna skorna, sträcker ut benen och viftar med fötterna. Pom pom pom. Fötterna är klädda i ett par lindrigt rena strumpor med ett osannolikt mönster av ett par stora ögon på varje fot framme vid tårna. Han tittar på fötterna som om de verkligen levde ett eget liv. Låter dem prata med varandra. Pom pom pom. En svart hund som heter Lola kommer och nosar på honom och han pommar lite åt henne innan hennes ägare ropar henne tillbaka.
Det är en fridfull stund på dagen, under trädet. En stund att njuta av. Turisthorderna som myllrar på parallellgatan  med alla sina shoppingkassar har ingen aning om detta.