Påskkärringen har landat

Kanske är det ett sätt att hantera Coronaångesten detta att ta sin tillflykt till dockskåpsvärlden, vad vet jag. Men jag har ju sedan tidigare beslutat mig för att inte psykologisera kring det här med dockskåpet.

Hur det än förhåller sig med psykologin kan jag berätta att i miniatyrvärlden kan vare sig påskkärringar eller påskharar insjukna i eller föra smitta vidare av Corona-viruset. De är ute och flyger och skuttar på samma sätt som de brukar vara och har redan landat på taket hemma hos familjen Mason och fått varsitt grillspett.

I själva huset är det kaos. Där ska hallen tapetseras klart och sedan ska där läggas heltäckningsmatta. Parkett ska läggas i matsalen och stengolv i köket.

"Jag tror knappt att jag orkar ställa fram all kalasmat igen" säger jag till Laura, den enda som bryr sig om sådana världsliga ting. "Jag har ju knappt plockat bort julmaten."
"Vem är du?" undrar Laura spetsigt. Jag vet ju att hon inte tycker att jag gör så mycket i det här huset som jag borde.
"Jag är hyresvääääärden." säger jag högdraget.
"Vad för något?"
"Ni borde ansöka hos mig om att få reducerad hyra nu när ni inte tjänar några pengar i Corona-tider."
"Vi har väl aldrig tjänat några pengar."
Sådant går det inte att argumentera mot, så jag tar mitt stämjärn och min hammare och ger mig ner i köksregionerna för att sprätta bort de tidigare så omsorgsfullt lagda ekplankorna och knacka fram ursprungsstenen i stället.