Tornet och trummorna Del 6

Tidigare avsnitt av sommarföljetongen

Han hade inte trott att det skulle bli något mer än så. Att han skulle fortsätta som förut.  Han hade gått till jobbet som vanligt i flera dagar efteråt, ritat sitt streck i den lilla anteckningsboken för varje ”tur”, ätit sin tonfisksmörgås på kafferasten.  Men trummorna hade tagit över honom, han hade dem med sig i sitt huvud hela tiden, upp och ned i tornet och till slut fick de honom att tappa kontrollen här också, fick honom att glömma att sätta det där strecket i boken och förstöra statistiken.  När han hade grämt sig över detta i några dagar hade han tagit fram flygbladet som han hade sparat som ett slags minne. Han hade ringt telefonnumret.  Han kom helt enkelt inte undan.

Aldrig hade han känt sig så fri som när han i sitt nya färgglada höftskynke stampade omkring i den där gymnastiksalen den första kvällen.

Men han var inte alls redo att visa sig så fri och naken inför sina arbetskamrater. Dessa människor som han sedan skulle vara tvungen att umgås med varje dag.  Han hade bett Elena om ursäkt morgonen därpå på jobbet.  Han hade känt att han var tvungen att göra det, han hade ju förstått att hon inte menat något illa, att hon verkligen hade blivit glad att se honom där.  Hon hade uppenbarligen inte begripit vilket intrång hon gjort.

   ”Men det är ändå viktigt att du ingenting säger.”

Han hade försökt låta lite mer vädjande den här gången men det verkade inte som att Elena hade tagit illa upp. Hon hade inte sagt något, bara lett mot honom med det där leendet och blinkat skälmskt, för första gången.

   Det verkade i alla fall som om hon hade hållit tyst. Det fanns ingenting hos de andra som tydde på att de visste något och han var övertygad om att hans dans skulle ha varit det stora samtalsämnet på kafferasterna, om de hade vetat.  Sias unges krupp skulle inte ha en chans mot detta, tänkte han och fnös bistert.  Så nej, Elena hade nog inte sagt något.  Men log gjorde hon, varje gång hon såg honom, och det fick det att gnaga av oro i bröstet på honom.  För eller senare skulle hon försäga sig.