Att komma hem efter en otrohet

Jag har ju tidigare berättat om min otrohetsaffär med Akademibokhandelns bokcirkel. I två år varade den. Under två år betalade jag pengar för att låna nyutgivna böcker på Akademibokhandeln, istället för att grotta ner mig i mitt hemvanda biblioteks gamla magasin, så som jag brukat. Det var spännande, det var något nytt. 

Men när det var dags att hoppa på nästa säsongs bokcirkel i början av oktober förra året strulade ögonen och jag kunde inte läsa som jag ville. Det kändes inte som någon idé att betala några pengar för något jag kanske inte kunde delta i. 

Nu har jag nya glasögon och kan läsa igen, men jag kommer inte att hoppa på någon bokcirkel. Flera månader har gått förlorade och det känns som slöseri med pengar. Jag har gått tillbaka till biblioteket.

Med biblioteket är det annorlunda. Biblioteket kräver ingen betalning. Biblioteket bryr sig inte ens om att jag har vänstrat. Jag är välkommen ändå. Även om det har tagit sin egen subtila lilla hämnd på mig.  Medan jag har haft min affär med Akademibokhandeln har biblioteket nämligen snofsat till sig rejält. Det har flyttat in i helt nya lokaler. Så nya så att det till och med doftar nytt. Här finns stora, mjuka fåtöljer och flera avskilda läsplatser. Det är märkligt bibliotekstyst, trots att här är så mycket folk. 

”Så du har insett hur dum du var som lämnade Det Här!” hör jag biblioteket lite spefullt säga till mig och kråma sig i all sin nya prakt.  

Magasinet har blivit en avdelning på samma plan som alla andra böcker och jag kan kliva direkt in bland mina kära, gamla godingar. Inte något nyutgivet så långt ögonen når. Jag är hemma. 

”Nu blir du den första på länge som lånar de där böckerna. ” kommenterar en förbipasserande bibliotekarie. 

”Ja.” svarar jag lyckligt, lite andfådd och rosig om kinderna. ”Ja.” 

Ur biografihyllan lånar jag Gurli Linders biografi över sitt liv med Salomon August Andrée. När jag öppnar boken upptäcker jag att någon tidigare läsare skrivit ett omdöme om boken i blyerts på försättsbladet. Han kallar Linder för fjolla utan originella tankar och Andrée för korkskalle.  Personen ifråga undertecknar sina åsikter med namn och titel. En titel som jag inte riktigt kan uttyda. Något sådant inträffade aldrig under mina år med Akademibokhandelns bokcirkel. Ingen kan som biblioteket bjuda på spännande överraskningar. Jag är hemma igen. Jag har lekt färdigt.