Otroheten
Jag har en affär, en otrohetsaffär. Åtminstone känns det så.
Jag har gått med i (eller gått på) Akademibokhandelns bokcirkel. För 400 kronor får man låna 55 olika nya böcker under ett års tid och behålla en av dem.
Vanligen läser jag ju mest böcker ur de bortglömda böckernas gravkammare och det här var ett sätt att läsa lite nyare böcker, tänkte jag. (Har man betalt måste man ju. Det är ju så det brukar fungera med konsertabonnemang och gymkort.) Böcker som inte biblioteket har köpt in än, eller som det är så lång kö på att de har blivit gamla när det väl blivit min tur.
Och det är biblioteket jag bedrar. Istället för att gå till biblioteket, som är gratis för alla och som jag måste stödja för att de inte ska tas bort och vars magasinerade böcker jag måste låna för att de inte ska rangeras ut, går jag till den stora affärskedjan (Jag är så trött på dessa kedjor som gör att allt ser likadant ut.) som en annan kapitalist och betalar för att låna.
Biblioteket och Akademibokhandeln ligger mitt emot varandra. Jag smyger skuldmedvetet med jackhuvan uppfälld för att inte bli avslöjad när jag ska byta bok. Men det är trots allt lite kittlande med detta nya att betala för att låna böcker. Jag läser just nu ett bok med ganska platt språk och ointressant intrig och känner mig alldeles upphetsad. Men någon bestående relation blir det förmodligen inte av det här. Det rör sig nog helt enkelt om en tillfällig affär.
Jag har gått med i (eller gått på) Akademibokhandelns bokcirkel. För 400 kronor får man låna 55 olika nya böcker under ett års tid och behålla en av dem.
Vanligen läser jag ju mest böcker ur de bortglömda böckernas gravkammare och det här var ett sätt att läsa lite nyare böcker, tänkte jag. (Har man betalt måste man ju. Det är ju så det brukar fungera med konsertabonnemang och gymkort.) Böcker som inte biblioteket har köpt in än, eller som det är så lång kö på att de har blivit gamla när det väl blivit min tur.
Och det är biblioteket jag bedrar. Istället för att gå till biblioteket, som är gratis för alla och som jag måste stödja för att de inte ska tas bort och vars magasinerade böcker jag måste låna för att de inte ska rangeras ut, går jag till den stora affärskedjan (Jag är så trött på dessa kedjor som gör att allt ser likadant ut.) som en annan kapitalist och betalar för att låna.
Biblioteket och Akademibokhandeln ligger mitt emot varandra. Jag smyger skuldmedvetet med jackhuvan uppfälld för att inte bli avslöjad när jag ska byta bok. Men det är trots allt lite kittlande med detta nya att betala för att låna böcker. Jag läser just nu ett bok med ganska platt språk och ointressant intrig och känner mig alldeles upphetsad. Men någon bestående relation blir det förmodligen inte av det här. Det rör sig nog helt enkelt om en tillfällig affär.
Kommentarer