Lyktor i mörkret
Ibland känns det osmakligt att skriva om något annat än allt elände som händer runt omkring oss. Hur kan man ens tänka på något annat än barn som dör i krig, före detta städer som ser ut som grushögar, unga människor som värvas till kriminalitet, folk som slumpmässigt skjuts ihjäl på allmänplats...
Men ibland tänker jag att det måste skrivas och talas om annat också. Det goda (för att använda ett banalt uttryck), det vänliga, det roliga och rent av tramsiga. Det måste också lyftas fram och visas upp, så att vi inte glömmer att det finns. Så att vi minns att det finns skäl att vara rädda om varandra och världen. För om bara det andra finns, vad är det då för mening med att fortsätta.
Efter förra veckans skjutning har det skrivits och talats om, visats upp mycket av det goda, det medmänskliga, att det finns många som vill samhörighet och omtanke. Det känns hoppfullt, att det finns lyktor i mörkret.
Kommentarer