Det ringde en tiggare på min dörr
"Herregud, har de börjat göra hembesök!", tänker ni nu.
Men detta är en historia som utspelar sig för flera år sedan, på den tiden det inte fanns EU-migranter. Den som stod utanför min dörr var en välklädd pojke i trettonårsåldern. Han undrade om jag ville skänka pengar till hans skolresa.
Det ville jag inte.
"Men du behöver bara ge en tia!"
"Nej, jag tror inte det." (Varför säger man så? Jag trodde ingenting, jag visste mycket väl att jag inte tänkte ge den här pojken några pengar.)
"Är det bara gamla pensionärer som bor här?"
"Ja", sa jag och stängde min dörr medan jag tänkte: "Gå hem och snyt dig oförskämda unge." Jag hade kanske 32 år kvar till pensionen vid det här tillfället.
Inte berättade han vart skolresan skulle gå, inte hade han några prospekt att visa och det fick mig att tvivla en aning på skolresans existens. Det vanliga är ju att de säljer någonting: cocosbollar, strumpor, hembakat bröd, disktrasor och julklappsetiketter. Det tycker jag är helt ok. Det kan ju rent av vara bra. Men att bara ringa på hos främmande människor och be om pengar. Var verkligen skolan med på detta, eller föräldrarna? Och om så var fallet då, att föräldrarna tyckte att det var ok att ungarna gick hem till främlingar och tiggde, hur går resonemangen nu runt köksborden om de som sitter och tigger utanför Konsum?
Hur som helst lämnar jag hellre min tia till dem än till någon välbärgad tonårings högst eventuella skolresa.
Men detta är en historia som utspelar sig för flera år sedan, på den tiden det inte fanns EU-migranter. Den som stod utanför min dörr var en välklädd pojke i trettonårsåldern. Han undrade om jag ville skänka pengar till hans skolresa.
Det ville jag inte.
"Men du behöver bara ge en tia!"
"Nej, jag tror inte det." (Varför säger man så? Jag trodde ingenting, jag visste mycket väl att jag inte tänkte ge den här pojken några pengar.)
"Är det bara gamla pensionärer som bor här?"
"Ja", sa jag och stängde min dörr medan jag tänkte: "Gå hem och snyt dig oförskämda unge." Jag hade kanske 32 år kvar till pensionen vid det här tillfället.
Inte berättade han vart skolresan skulle gå, inte hade han några prospekt att visa och det fick mig att tvivla en aning på skolresans existens. Det vanliga är ju att de säljer någonting: cocosbollar, strumpor, hembakat bröd, disktrasor och julklappsetiketter. Det tycker jag är helt ok. Det kan ju rent av vara bra. Men att bara ringa på hos främmande människor och be om pengar. Var verkligen skolan med på detta, eller föräldrarna? Och om så var fallet då, att föräldrarna tyckte att det var ok att ungarna gick hem till främlingar och tiggde, hur går resonemangen nu runt köksborden om de som sitter och tigger utanför Konsum?
Hur som helst lämnar jag hellre min tia till dem än till någon välbärgad tonårings högst eventuella skolresa.
Kommentarer