Kanske ändå...

Takterrassen börjar ta form. Här finns blommor och fågelbad, och kaffe och tårta är uppdukat. Sigrid har långsam smugit sig närmare och närmare och nu sitter hon där i soffan och lyssnar på Fernandos som pratar om jordmån och spenat och lyckan att se saker spira och gro. 

"Kanske ändå..." tänker Sigrid igen. "Kanske kan det spira och gro."