Summering 2009

Jaha, då äntligen kommer vi till detta, vid det här laget så omtalade, litterära storverk: min summering av 2009. Det blev inte hela decenniet och det kanske vi ska vara tacksamma för. Jag börjar med en symbolisk bild av ett till hälften nedmonterat pariserhjul som ska fungera som en metafor för att festen, dvs året är slut. Sedan har jag tänkt att begagna mig av en assosiativ (hur det nu stavas) komposition, dvs det kommer att bli lite som det faller mig in. Och ja, jag ironiserar lite, jag är inte riktigt så här pretentiös i mitt upplägg.

Det första jag tänker på när jag någon gång ser tillbaka på en period och funderar på vad jag egentligen gjort (för det händer det faktiskt att jag gör) är RESORNA. Att resa är frihet, att vidga och upptäcka vidden av sitt jag. (Och precis så pretentiös är jag.) I år blev det tre veckor i vårt andra hem Bourgogne med lite Tyskland inbakat. Två veckor i ett Turkiet som inte verkar tycka om mig och där jag lärde mig att jag ska sluta med det här vidskepliga tramset att oroa mig i förväg för att på så sätt besvärja olyckor. Det tjänar ingenting till. Jag hoppas att jag kommer att komma ihåg att jag har lärt mig det. Året slutade där det började; i Lübeck och slöts på så sätt alltså som en cirkel (eller ett pariserhjul?)
Det är inte nödvändigt att resa utomlands för att vidga sitt jag. Det går bra att göra det på lite kortare färder också och 2009 blev det hotellweekend i Köping, Stockholm, Grythyttan och Uppsala. Samt en dagstur till Stockholm med Helena. Då vidgade vi även magens omfång en del eftersom det enda vi gör oavsett var vi befinner oss är att äta och tala.

Skrivandet då? Tydligen har jag skrivit 202 blogginlägg och det får väl duga. Det tog betydligt längre tid att skriva klart bourgogneboken än jag hade tänkt mig och jag har inte förfärdigat en enda dikt under hela 2009, däremot har jag börjat på ett par. Sammanfattningsvis ett ganska magert skrivarår, måste jag säga. Men jag har gett ut en bit av bloggen i bokform och det är ju alltid något, även om den (boken) inte heller riktigt blev som jag ville.

Jag har läst 58 böcker under 2009 och enligt P är det oerhört pretentiöst att skriva upp och hålla räkningen på de böcker man läser och det kan ju han tycka om han vill jag gör det ändå. De största läsupplevelserna för året var nog upptäckterna av så vitt skilda författarskap som Maria Langs, Birgitta Stenbergs och Paul Austers. Den största besvikelsen var Marianne Fredrikssons sista bok Ondskans barn, vilket jag har skrivit om här tidigare. Marianne Fredriksson har ändå en speciell plats i mitt hjärta, särskilt med boken Simon och ekarna som jag har läst om i år och som fortfarande är lika enastående.

2009 firade vi min farmors hett efterlängtade 90-årsdag och världens bästa svärmors inte riktigt lika efterlängtade 70-års dag. Jag lärde känna min nya kollega Martina, en tjej med passioner. Tyvärr är hon redan min fd kollega eftersom jag under 2009 också förlorade mitt livs första fasta anställning och därmed även alla arbetskamrater, som jag saknar. Men som en av dem sa när vi skilldes "ingen av oss är ju död" och Gud har ju nu en gång välsignat oss med detta underbara redskap som heter datorn så det går ju att ha litet kontakt ändå.

Jaha, det var väl de fyra viktigaste pelarna i mitt liv: resorna, skrivandet, läsandet och människorna, där P fortfarande, efter 12 år, är den viktigaste.

2009 var också det år då den sista julen firades i mitt barndomshem eftersom mina föräldrar ska sälja huset och flytta till lägenhet i stan. Detta stödjer jag med hela mitt hjärta men det känns ändå lite konstigt. Särskilt att hålla på och packa och rensa bland alla saker från min uppväxt som legat kvar i en garderob som i en förseglad gravkammare. Är lite överväldigad både av mängden och minnena.

Jag vet inte riktig om jag är nöjd med 2009 eller inte. Jag menar då med mina egna insatser. Det som drabbar en drabbar en och det kan inte göras så mycket åt det, man kan bara välja hur man hanterar det. Vet inte om jag får godkänt på den punkten, vet bara att 2010, då jäklar!