Nostalgikalendern: Lucka 16
Den här luckan är en liten luring. Man måste öppna den två gånger för att se vad den innehåller. Och det beror enbart på att det inte gick att bädda in det klippet som jag ville ha, inte alls att jag vill mystifiera. Fast vid närmare eftertanke...
De allra första åren av 90-talet verkade allting kretsa kring skådespelare som har huvudrollen i filmen i fråga. Det berodde främst på den här filmen och en till. De var båda filmer som utspelade sig i historiska miljöer. I den ena förekom det dans, åtminstone en slags dans, i den andra förekom det skytte. Den här filmen har jag sett flera gånger. Den andra något färre, eftersom den var så okristligt lång.
Något som irriterar mig vansinnigt med den här filmen är att den kvinnliga huvudpersonen i sin entréscen bokstavligen avväpnar den manliga huvudpersonen medelst värja, men när det hettar till på slutet står hon hjälplös, uppflugen i en fönstersmyg och skriker förskrämt hans namn. Det är en personlighetsförändring som jag inte är särskilt förtjust i.
Den manliga artisten som sjunger ledmotivet till den här filmen, en sång som allting också verkade kretsa kring de här åren, hade tidigare en enorm hit med en låt som också kan sägas utspela sig i ett historiskt perspektiv, kanske kan man säga att det är den optimala nostalgisången. Skälet till att den inte är med i kalendern är att just den låten inte hör hemma i någon film. Vad jag vet. Den låten, som inte är med här, handlade om att spela gitarr.
Min favorit i den här filmen är emellertid inte den skådespelare som allting kretsade kring i början av 90-talet. Det är Allan Rickman.
Kommentarer