Lucka 1: Plastclips

Nostalgikalendern

När jag nu i 2010-talets sista skälvande timmar söker efter bilder på plastclips ute på det stora outsinliga internetet är de enda träffar jag får av nedan art. 

Numera är plastclips alltså några svarta pillidutter som man med fördel köper på Clas Ohlson eller någon byggvaruhandel. Det är inte den typen av plastclips jag söker.

Jag letar efter bilder på cerisefärgade snäckor, rosa plastringar, orange hjulformade blaffor , lila plastbitar med diamantslipning som man knäppte fast i öronen på 80-talet eftersom det var förenat med livfara och döden att ta hål i öronen. Nå, man skulle i alla fall drabbas av akut nickelallergi och att ögonlocken föll ned och aldrig skulle gå att öppna igen. Att man fick blixtrande huvudvärk av vissa clips som kändes som om ett medelstort djur bitit sig fast i örsnibben var en ren bagatell i jämförelse.

Den typen av plastclips köpte man med fördel på Strandmans Färghandel, saligt i åminnelse. Att de saluförde tapeter och målarfärg var sekundärt. Viktigare var att de sålde smink, vackra tvålar, billig parfym, handväskor och bijouterier.
   Jag kan fortfarande minnas hur det doftade därinne och hur det var att stå där och plocka bland de åtråvärda pastellfärgade plastbitarna. Och så känsla man äntligen hade pengar och tillfälle (vi bodde ju utanför stan) att köpa de där stora, ljusblå och, skulle det visa sig, migränframkallande, örringarna man hade gått och suktat efter.
    När jag många, många år senare var på besök i hemstaden och kunde konstatera att Strandmans hade slagit igen och någon annan verksamhet (oklart vilken eftersom min blick grumlades av vemod när jag såg det) hade tagit över lokalen, var det som om något viktigt hade gått förlorat: Möjligheten att gå in där och köpa ett par cerisefärgade snäckformade plastclips. Min gamla clipssamling skänktes oförtänksamt till en loppis på den tiden mina föräldrar höll på med sådant.



Bilden är lånad från l-m-r.se