Lucka 10: Flanellografen

Nostalgikalendern 

Vi satt i en halvcirkel på ett grönspräckligt golv, klädda i mysbyxor och sockar som korvade sig vid fotknölarna, och tittade andäktigt på den. 

   Det var efter att vi hade sjungit Gud tycker om alla stora, Gud tycker om alla små och Vi sätter oss i ringen. Det var efter att vi hade delat upp oss i Stora gruppen och Lilla gruppen, och de Stora hade gått en trappa upp och börjat läsa i den riktigt Bibeln. Det var då vi i den Lilla gruppen fick sätta oss i en halvcirkel på golvet och höra söndagsskolefröken, tant Ingeborg, berätta Bibelns historier med hjälp av flanellografen. 

   På en kraftig pappskiva, eller om det var en plywoodskriva, bytte hon scenerier genom att hänga upp en bit flanell med mönster av öken (Jesus träffade Johannes Döparen), sjöar (Jesus gick på vattnet) eller bergslandskap (Jesus for till Himlen) och i de här landskapen satte hon upp figurer i papp med flanell på baksidan. Jesus, Maria, lärjungar, kor, får och åsnor. 

   Ibland hade man sådan tur att man fick hjälpa till att sätta upp figurerna på tavlan. 

 Lika hett som dagens barn önskar sig en iPad, lika hett önskade jag att jag hade en egen flanellograf där jag kunde sätta upp hur många jesusar jag ville.