Minne

I brist på nya ord tar jag till gamla. Det är en dikt jag skrev 13 januari 2016 och handlar om en nyårsdag och en sparktur från min barndom.

Nyårsdagen

 

Det är en klarkall nyårsdag

Vi åker spark genom skogen

Min pappa och jag

Skogen är vit och tung av snö

I natt såg vi det gamla året

Dö

 

Skogen tiger för det som dött

Och för det nya som knappt är fött

Den nya tiden har knappt tagit fart

Det finns inget förr, det finns inget snart

 

Träden böjer sig över vår färd

Vägen i skogen är en egen värld

Vi far i en tunnel utan slut

Men pappa och jag längtar inte ut

 

Allt är här, allt leder hit

Tiden är likt skogen vit

Allt är stilla bara sparken far

Vi har allting, hela året kvar.