Oreklam

 Jag snarkar. Tyvärr är det inget som P bara hittar på, jag snarkar så att jag väcker mig själv. 

Bland alla verktyg, hjälpmedel och vapen som mitt så kallade flöööööde anser att personer i min ålder (49) måste ha för att våra kroppar inte ska falla samma och över huvud taget kunna forslas framåt, dyker det upp en snarkkrage.

Att mobilen har hört att jag snarkar tycker jag inte alls är konstigt, dels med tanke på ljudvolymen, dels med tanke på att den även verkar höra vad jag tänker. Med hjälp av vetenskapliga (sic!) diagram och bilder i genomskärning förklarar annonsen att min snarkning beror på att min nacke är i fel läge. Har jag bara den här kragen på kommer allt att falla på plats och jag kommer aldrig att snarka mer. Jag beställer kragen och känner mig som om jag svarar på ett nigeriabrev. 

Det visar sig att kragen finns i Kina och måste transporteras över halva världen för att komma till mig. Något jag inte fattade när jag beställde, så medan jag väntar på mirakelkragen lider jag både av snarkning och dåligt samvete över det lidande mitt tilltag åsamkar miljön.
"Det är väl bara idioter som köper något sådan här." säger jag till P när kragen väl har anlänt och jag packar upp den ur sitt mycket oansenliga paket. (Kragen är också ganska oansenlig.) P säger inte emot mig. 

Jag spänner på mig kragen inför sänggåendet och det känns som om någon griper om min hals med en större rörtång. På något sätt måste jag ändå ha lyckats somna för mitt i natten vaknar jag att P trevar omkring på min hals. 
   "Jag skulle bara känna om du verkligen hade den på."
Uppenbarligen för jag fortfarande oväsen trots att min nacke nu är i rätt läge. Min dåliga kontorsnacke tycker inte om att vara i rätt läge och morgonen efter premiärprovet med kragen ägnar jag åt värktabletter och yogaövningar för att få nacken i sitt vanliga felläge igen.

Jag stoppar ner kragen i sin oansenliga lilla påse och lägger in den i garderoben. Jag kommer aldrig att använda den igen, men vill ändå inte slänga den. Den ska ligga där och påminna mig om att aldrig mer svara på nigeriabrev från Kina. 

En bättre krage



Kommentarer

skogsnuvan sa…
Vet inte om jag snarkar för jag har ingen som ligger i närheten mer än katten och han säger inte så mycket och bryr sig nog inte. Ja du, det händer mycket med åldern men jag ska minsann inte räkna upp alla mina krämpor och eländen. Ska säga att det blir bara fler och fler så lite snarkning är inte så farligt faktiskt. jag deppar just nu för att det stormar så mycket så jag inte kunnat fara ut med båten en enda gång på hela sommaren. Sommaren blev för kort tyvärr.

Populära inlägg