Dött hav och blödande drakar

 - lite korta reflektioner över skönhetsindustrin

Det är ju inte en industri jag är så väldigt insyltad i, men medan jag skriver det här har jag en dåligt påkletad ansiktsmask som heter Dött Hav i fejset, och det gjorde mig lite inspirerad. 

För flera år sedan tvättade jag ansiktet med något som innehöll havsextrakt. Jag funderade mycket på exakt vad som menades med det. Extrakt av tång, räkor...oljeutsläpp? Och varför skulle det vara så bra att gnida sig i ansiktet med detta. Haven är ju så förgiftade, menar jag. Men jag fortsatte ändå att glatt tvätta mig med det. 

Ett tag tvättade jag ansiktet med en smörja som innehöll micropartiklar. Vad micropartiklarna bestod av framgick inte, det var mera som om att micropartiklar var ett ämne i sig. Och jag skrubbade på.

Den här ansiktsmasken hymlar i alla fall inte om vad den är, det är dött hav jag kladdat in mig med. Det är obegripligt att jag spelar med som en idiot och göder sådana här företag med pengar. Jag borde skämmas.

På den mycket välsorterade hygienavdelningen i mataffären i Palma köper jag en märkligt billig  ansiktskräm som påstår sig innehålla drakblod. Det är i alla fall tydligt på burken vad det är man smörjer in sig med. Naturligtvis är den väldigt bra, jag menar drakblod! Kanske borde jag skämmas för att jag smörjer in mig med detta också. Det måste ju gå åt en hemskans massa drakar.