De döda talar på band
Apropå vad man kan gå med på.
Jag är fortfarande en smula förbluffad över att den här boken faktiskt finns.
I Tordyveln flyger i skymningen läser Jonas De döda talar på band och jag har alla dessa år varit övertygad om att den boken bara var något som Maria Gripe hittat på.
(Däremot var jag blint villig att gå med på att boken om en man som hade ett kvinnligt litet ansikte på sidan av sitt eget huvud, som Per Olov Enquist skrev om i Nedstörtad ängel, fanns på riktigt. Liksom jag trodde att själva mannen funnits på riktigt! Apropå vad man kan gå med på, återigen.)
Men boken De döda talar på band fanns verkligen på riktigt och stod och väntade på mig nere i magasinet på stadsbiblioteket som av en händelse.
Eller om det kan klassas som en tilldragelse.
(Läs Tordyveln flyger i skymningen om ni inte förstår vad jag pratar om. Läs den ändå.) (Förtydligande: Boken om mannen med ett litet kvinnligt huvud på sidan av sitt eget huvud finns INTE.)
I De döda talar på band berättar Claude Thorlin om hans och hans fru Ellens inspelningar där röster från döda uppträder på band.
Jag vet inte om jag kan gå med på det. Tyvärr är jag nog en aning skeptisk.
Tyvärr, skriver jag, för det är ju för jäkla trist att vara skeptisk.
Livet vore ju mycket intressantare och färgrikare om de döda verkligen talade på band! Jag tycker verkligen det. Och jag skulle så gärna vilja höra de där banden. Vart har de tagit vägen? Och varför talar ingen längre om sådant här? Eller gör man det? ("De döda talar på Spotify"?) Eftersom jag är skeptiker så har jag inte hållit mig så informerad om vad som händer inom det här området.
Tänk om de dödas tal försvann med rullbandspelaren? Undrar om de grämer sig över detta?
Nej, jag gör mig inte lustig över Thorlins och deras inspelningar, det är åtminstone inte meningen att göra sig lustig över dem. Jag vill hemskt gärna tro att de döda kan tala på band, men jag är så fruktansvärt fyrkantig att jag vill ha bevis. Jag är en skadad, modern människa
Mitt problem är väl att jag kräver de där stora gesterna, svaren på de där stora frågorna. För vad allt skulle inte de döda kunna berätta för oss. Men inget av de exempel på meddelanden från den andra sidan som Claude Thorlin tar upp i sin bok ger mig svaret på något av de där STORA frågorna. Som till exempel: Vad händer egentligen när man har dött, var är man? Finns Gud och hur har han i så fall tänkt sig det hela?
Jag kan tydligen inte nöja mig med att man tydligen kan göra sig hörd på band i denna världen, trots att man inte längre är en del av den.
Och ja, visst kanske är det inte meeeeningen att vi ska veta om vare sig Gud eller det hinsides.
Men det är ett så trist argument! Det också.
Jag är fortfarande en smula förbluffad över att den här boken faktiskt finns.
I Tordyveln flyger i skymningen läser Jonas De döda talar på band och jag har alla dessa år varit övertygad om att den boken bara var något som Maria Gripe hittat på.
(Däremot var jag blint villig att gå med på att boken om en man som hade ett kvinnligt litet ansikte på sidan av sitt eget huvud, som Per Olov Enquist skrev om i Nedstörtad ängel, fanns på riktigt. Liksom jag trodde att själva mannen funnits på riktigt! Apropå vad man kan gå med på, återigen.)
Men boken De döda talar på band fanns verkligen på riktigt och stod och väntade på mig nere i magasinet på stadsbiblioteket som av en händelse.
Eller om det kan klassas som en tilldragelse.
(Läs Tordyveln flyger i skymningen om ni inte förstår vad jag pratar om. Läs den ändå.) (Förtydligande: Boken om mannen med ett litet kvinnligt huvud på sidan av sitt eget huvud finns INTE.)
I De döda talar på band berättar Claude Thorlin om hans och hans fru Ellens inspelningar där röster från döda uppträder på band.
Jag vet inte om jag kan gå med på det. Tyvärr är jag nog en aning skeptisk.
Tyvärr, skriver jag, för det är ju för jäkla trist att vara skeptisk.
Livet vore ju mycket intressantare och färgrikare om de döda verkligen talade på band! Jag tycker verkligen det. Och jag skulle så gärna vilja höra de där banden. Vart har de tagit vägen? Och varför talar ingen längre om sådant här? Eller gör man det? ("De döda talar på Spotify"?) Eftersom jag är skeptiker så har jag inte hållit mig så informerad om vad som händer inom det här området.
Tänk om de dödas tal försvann med rullbandspelaren? Undrar om de grämer sig över detta?
Nej, jag gör mig inte lustig över Thorlins och deras inspelningar, det är åtminstone inte meningen att göra sig lustig över dem. Jag vill hemskt gärna tro att de döda kan tala på band, men jag är så fruktansvärt fyrkantig att jag vill ha bevis. Jag är en skadad, modern människa
Mitt problem är väl att jag kräver de där stora gesterna, svaren på de där stora frågorna. För vad allt skulle inte de döda kunna berätta för oss. Men inget av de exempel på meddelanden från den andra sidan som Claude Thorlin tar upp i sin bok ger mig svaret på något av de där STORA frågorna. Som till exempel: Vad händer egentligen när man har dött, var är man? Finns Gud och hur har han i så fall tänkt sig det hela?
Jag kan tydligen inte nöja mig med att man tydligen kan göra sig hörd på band i denna världen, trots att man inte längre är en del av den.
Och ja, visst kanske är det inte meeeeningen att vi ska veta om vare sig Gud eller det hinsides.
Men det är ett så trist argument! Det också.
Kommentarer