Det religiösa inlägget!

eller hur man övar på att inte ha ord och tankar inombords hela tiden.
När jag plockade upp det där Religiösa Inlägget som jag tjatade så mycket om ett tag att jag skulle publicera och tittade på vad jag hade klottrat ner kring detta, så visade det sig, till min förvåning, handla om hur jag övade just på att inte ha ord och tankar inombords hela tiden, att inte formulera mig om allting. Samtidigt som jag här på bloggen spydde ut min ångest över hur ”tyst det var i huvudet”!
Jag tänkte att det här kan jag ju inte publicera det verkar ju inte klokt, det finns ju ingen konsekvens över huvud taget! Fast sen tänkte jag att det måste det ju inte. There is no logic in human behavoir, sjöng ju Björk en gång i tiden.
Och det är liksom två olika tystnader. Den ena är när man liksom vilar i tystnaden, när man har hittat lugnet. Den andra är när man irrar runt i sitt eget huvud och ropar ”Hallå!” och bara får ekot till svar. Och det är en jävla skillnad på det.

Så här var det, hur som helst, med det religiösa:
Det började i Bourgogne där det doftar så gott i kyrkorna; varmt stearin och vita liljor.
Folk kommer in, bestänker sig med vigvatten, niger för altaret, korsar sig, tänder ett ljus och knäböjer framför ett utvalt helgon och rusar sedan ut igen.
Jag blev lite avundsjuk på de där människorna och deras ritualer. Kände en plötslig längtan efter att också ha ett helgon att knäböja framför, att ”hälsa på”, att bestänka mig med vigvattnet och klappa en staty för att på något sätt hämta kraft (eller ro) ur den där flera hundra år gamla trägubben. En plötslig längtan efter att också ha den här typen av ritualer. Trots att jag inte tror på det här med religion.

Nu är det ju ganska ont om vigvatten i våra kyrkor – och liljor också för den delen – men man kan tända ett ljus och sitta en stund. Och det kanske inte är mycket till ritual om man nu är ute efter det
men jag har i alla fall gjort det till en liten ritual, eller rutin, att göra just det ett par gånger i veckan.

Första gången tänkte jag att jag skulle tänka några storvulna tankar kring det hela medan jag höll på men jag kunde inte komma på några storvulna tankar, annat än den att man kanske inte behöver tänka hela tiden, man behöver inte formulera sig kring allt hela tiden. Det kanske var just det som var grejen. Så istället försöker jag låta bli.
Försöker eftersom det har visat sig att när man försöker att låta bli att tänka börjar det snurra en jäkla massa tankar i huvudet. Inte särskilt storvulna men dock, tankar. Men lyckas det så infinner sig – faktiskt – en slags ro efter ett tag.
Första gången trodde jag att det berodde på att jag hade tagit en ganska stark huvudvärkstablett innan jag gick från jobbet men sen har det faktiskt hänt när jag har varit drogfri också.

Tricket är att sitta kvar när man börjar tänka att man nog borde gå.
Tricket är att inte börja tänka på vad man ska göra när man har gått därifrån.
Tricket är att fortsätta att prova även om det inte går så bra emellanåt.

Och nu har jag formulerat mig alldeles tillräckligt om att inte formulera sig för idag.




Kommentarer

Lise-Lotte sa…
Så fint skrivet!!
skogsnuvan sa…
Ritualer är faktiskt rätt bra att ta till.
Min är bastubad varje fredagskväll och att sitta på bryggan och spela på min trumma så det ekar över sjön. Sedan känner jag mig lugn och avslappnad och helt till freds med mig själv

Populära inlägg