Vinprovning i miniatyr

I all tanklöshet råkar jag berätta för Leonard att jag har varit på vinprovning nyligen. Leonard behöver man ju, som ni vet handskas lite försiktigt med. Han är en maniker som via minsta impuls kastas in i den ena manin efter den andra. I somras gick han med i ett bowlinglag och ägnade all tid åt att träna med dem. Under vintern hände det något som fick honom att ta upp sitt fagottspel igen och lämna  bowlingväska och klot entrén för alla att snubbla på. Undrar vem han tror ska ta rätt på det. Kanske tror han att det är det jag är till för.  

Och nu är jag alltså så dum att jag nämner det här med vinprovningen. 

"Vinprovning! Det ska vi också ha!" Fagotten faller i golvet och Leonardo far i väg genom huset för att samla ihop alla och få ner dem i vinkällaren.

  

Konstigt nog får han faktiskt med sig Sigrid som lägger ner penslarna en stund, till kattungarnas förnöjelse. Vi får hoppas att de inte äter upp färgen.

 

"Alla ska vara med!" hojtar Leonard när han rusar genom huset. "Alla ska vara med!"

Elvira säger bestämt ifrån att hon är minderårig och inte ska dricka alkohol. Hon är faktiskt bara 12 år. Leonardo stirrar vilt på henne som om han inte förstår vad hon säger, han har inte tid att stanna och höra efter utan far vidare. Elvira flyr upp på taket med en banan och en bok, för att få vara i fred. 

Medan alla är ur vägen passar jag på att lägga matta i hallen på andra våningen i lugn och ro. Min tanke är att det ska skära sig i färgerna och gyttra i mönstren på samma sätt som i de gamla scilianska palatsen som kommissarie Montalbano höll till i, om ni minns den serien.