Måndagsmorgon i Autun
Jag sliter upp badrumsdörren och stirrar vilt ut i hotellrummet. Där finns bara P. Han har just öppnat garderobsdörren i vikbar plåt. Jag andas ut.
"Jaha. Jag trodde att något rasade här ute. "
"Typ taket?"
Att vakna en måndagsmorgon på Hotel les Urselines i Autun är annars att vakna upp i den totala tystnaden. Allt är frid. Morgondiset ligger fortfarande kvar över Morvans sluttningar. Gatstumpen upp mot ringmuren är tom på levande väsen. Den Heliga Jungfrun står på sitt torn och blickar beskyddande ned på sitt forna kloster. Undrar om hon som jag tycker att det är lite synd att hotellägaren inte bevarat något lite klosterlikt när han genomförde den renovering han är så stolt över i den utprintade PowerPoint-presentationen han lämnat i vårt rum. Förutom plåtgarderoben då.
Men i ärlighetens namn skulle väl varken min rygg eller nacke vara kompatibla med en nunnas hårda brits. Å andra sidan verkar min nacke inte vara kompatibel med någon annan möbel än min nya älskling, kontorsstolen Markus. Tyvärr är han inte med på resan och det är därför jag är uppe innan väckarklockan denna tysta morgon. Jag sticker upp huvudet som en gök i vårt fönster och vinkar till Den Heliga Jungfrun. Jag tycker att hon himlar med ögonen, men jag är inte säker.
Jag gör mina nackövningar.
Jag läser att SD blivit det tredje största partiet i Sverige. Jag tänker: Jag åker inte hem.
Sedan inser jag att jag är i Frankrike och där är det väl ungefär lika illa. Och jag tänker att vi kan inte fly längre.
Jag smörjer in min nacke med tigerbalsam. Jag tar en citodontablett.
Resten av dagen tillbringar jag i värk och töcken på världens vackraste plats.
"Jaha. Jag trodde att något rasade här ute. "
"Typ taket?"
Att vakna en måndagsmorgon på Hotel les Urselines i Autun är annars att vakna upp i den totala tystnaden. Allt är frid. Morgondiset ligger fortfarande kvar över Morvans sluttningar. Gatstumpen upp mot ringmuren är tom på levande väsen. Den Heliga Jungfrun står på sitt torn och blickar beskyddande ned på sitt forna kloster. Undrar om hon som jag tycker att det är lite synd att hotellägaren inte bevarat något lite klosterlikt när han genomförde den renovering han är så stolt över i den utprintade PowerPoint-presentationen han lämnat i vårt rum. Förutom plåtgarderoben då.
Men i ärlighetens namn skulle väl varken min rygg eller nacke vara kompatibla med en nunnas hårda brits. Å andra sidan verkar min nacke inte vara kompatibel med någon annan möbel än min nya älskling, kontorsstolen Markus. Tyvärr är han inte med på resan och det är därför jag är uppe innan väckarklockan denna tysta morgon. Jag sticker upp huvudet som en gök i vårt fönster och vinkar till Den Heliga Jungfrun. Jag tycker att hon himlar med ögonen, men jag är inte säker.
Jag gör mina nackövningar.
Jag läser att SD blivit det tredje största partiet i Sverige. Jag tänker: Jag åker inte hem.
Sedan inser jag att jag är i Frankrike och där är det väl ungefär lika illa. Och jag tänker att vi kan inte fly längre.
Jag smörjer in min nacke med tigerbalsam. Jag tar en citodontablett.
Resten av dagen tillbringar jag i värk och töcken på världens vackraste plats.
Kommentarer
Jag har också huvudvärk idag för jag blev så arg när jag fick besked att vi ska mista postbrevbäringen i vår lilla by. Det blir 8 km för att hämta posten. Viss det är väl bra med motion men det kommer dagar med 30 grader kallt också. Vi har Sveriges dyraste skatt och inga förbindelser och dyr bensin. Hela Sverige ska leva känns som ett verkligt hån