Månadens practise

Mitt problem med practise  är alltså inte att utföra den. Mitt problem är att lägga njutningen i själv görandet än i att ha gjort det, om ni förstår hur jag menar. Just nu är det roligare att sätta ett streck i mitt schema att jag har skrivit månadens dikt än det var att faktiskt skriva den. Jag har ju varit Duktig. Det finns en så oändlig många sätt att trassla till det för sig. och så mycket att upptäcka om sig själv. 

En av mina practise är alltså att skriva en dikt i månaden. Ulla Maria som har bloggen Kreativ varje dag  målar en tavla och skriver en vers varje dag. Det insåg jag med en gång att jag aldrig skulle klara av. Däremot läser jag en dikt varje dag. Det är en av mina två dag-practise. Den andra är att göra min sjukgymnastik. 

Nu tänkte jag alltså redovisa hur duktig jag har varit den här månaden:

Januari månads dikt handlar om den där sparkturen jag skrev om för ett tag sedan. 

Nyårsdagen

Det är en klarkall nyårsdag

Vi åker spark genom skogen

Min pappa och jag

Skogen är vit och tung av snö

I natt såg vi det gamla året

Dö

Skogen tiger för det som dött

Och för det nya som knappt är fött

Den nya tiden har knappt tagit fart

Det finns inget förr, det finns inget snart

Träden böjer sig över vår färd

Vägen i skogen är en egen värld

Vi far i en tunnel utan slut

Men pappa och jag längtar inte ut

Allt är här, allt leder hit

Tiden är likt skogen vit

Allt är stilla bara sparken far

Vi har allting, hela året kvar.