I AC-karantänen

I dockskåpsvärlden har det här med Corona blåst över. Karantänen är hävd, man kan komma och gå som man vill. Skulle man kunna tro. Men istället har det dykt upp ett annat problem, en annan slags karantän, i form av en portabel AC-anläggning som placerats rakt framför dockskåpet. Det är ingen som kommer vare sig in eller ut. Den står där och dånar och sprider vinterkyla omkring sig. Bakom den ligger rullar med tapeter till hallprojektet, rullar med fiskbensparkett till matsalen, den kommer på rulle numera, parketten. Stengolv till köket kommer också på rulle, kan jag berätta. 

Men det spelar ingen roll hur det kommer för jag kommer inte åt att göra något med det. Lika bra är väl det kanske. Jag är fortfarande helt förlamad av alla Instagram-konton med dockskåpsinredningar. Mina fiskbensgolv kommer inte ligga hälften så snyggt som de gör där. Att mitt livesize hem inte ser ut som på inredningskonton för sådana rör mig inte i ryggen, men dockskåpen. 
Lika bra att den förbannade AC:n står där den står. 

Virginia och Leonard håller fortfarande till uppe på taket och grillar och grillar. Någon har tagit sig in bakvägen och monterat en badtunna och de håller till däruppe nästan varenda kväll och badar och spelar ringspelet. 


Det har inte gått så bra med odlingarna i drivbänken men det verkar inte vara något de bryr sig så mycket om. De är ju inte sådana, folket i det här huset, de är inte så världsliga av sig. Utom Laura, som är den enda som är praktiskt lagd.  



Fernando är visserligen också praktisk men han är ändå rätt så uppe i det blå med det han gör, sinnlig. Går runt barfota och pratar poetiskt om varje spadtag han tar. Sådant gör Laura galen. Det var det som fick henne att ge upp honom till Sigrid efter deras lilla triangeldrama.


Hur som helst är det ingen av dem därinne som saknar mig och mina rullar. Vad dem anbelangar kan AC-anläggningen bli stående, om det inte vore för att det blev så jäklar kallt.

Kommentarer

Populära inlägg