Bra böcker av Bodil

Funderade igår när jag läste min "Herr Karlsson"- bok vad det var som gjorde att jag ändå läste den. Är det frågan om någonslags katarsis detta att läsa något som man kan gnälla på hela tiden? Eller är det detta att det är så uppenbart att författaren själv tycker så mycket om sina personer att det smittar av sig, även om de är lite halvdant gestaltade? Jag hoppas på det sistnämnda.

Andra besynnerligheter med mitt läsande gäller Bodil Malmsten. Hon är min husgud sedan jag för 20 år sedan läste hennes dikter och Svartvita bilder för första gången. Att upptäcka henne var att upptäcka vilka möjligheter som finns i språket och vilka litterärar möjligheter som finns i min vardag.
Hur som helst så följer jag dagligen hennes blogg. Trots detta så önskar jag mig alltid hennes bloggbok (eller loggbok, som hon säger själv) i julklapp (under förutsättning att hon har gett ut någon ny) och jag får den alltid. Så varje jul (nästan) läser jag i bokform det jag redan läst i bloggform.
Och det är en ren njutning den gången också. Dels har jag inget minne, dels är det Bodil Malmsten och dels är bloggböckerna så vansinnigt vackra att njutningen till stor del består i att bara kunna hålla i och bläddra i själva trycksaken.