Jag beter mig inte som hemma i mig själv

Jag har nog koncentrerat mig mer på vad jag gör eftersom jag inte har vetat vem jag är

eller ungefär så sa Ola Salo i K specials program om honom igår kväll, ett program som stod på medan vi ordnade med dukningen och maten och sprang fram och tillbaka här hemma så att allt jag egentligen fick ut av det programmet var lösryckta bitar av det här slaget. Och det här med tankar om att göra och vara och vilket som är värt mest och att görandet är det som gäller i vårt samhälle är väl inget nytt i och för sig.

Jag har nu återigen sällat mig till det av samhället godkända och påbjudna görandet och fått nytt jobb. Det är ett bra jobb; alla är trevliga, arbetsuppgifterna passar mig utmärkt, vilkoren är bra, kontoret är fint och ligger geografiskt perfekt.
Allt är perfekt, utom jag. Jag är ny. Jag tycker inte om att vara ny. Jag tycker om att vara den som har koll, den som andra frågar om hur det funkar, den som låter lugn och trygg i telefon och berättar att det här ska vi fixa så här och så här. Nu vet jag inte hur vi fixar någonting. Om vi fixar det. Jag är osäker och vilse och det smittar liksom av sig på alla plan av mig. Jag beter mig inte som hemma i mig själv. Men det går väl över.


Jag är en främling i detta land
men detta land är ingen främling i mig
Jag är inte hemma i detta land
men detta land beter sig som hemma i mig

Gunnar Ekelöf