Jag skriver, alltså är jag vaken

April månads musik är Lisa Ekdahls Öppna upp ditt fönster. När jag hör den är jag plötsligt 18 år och tillbaka i min första lägenhet. Det är april och jag skolkar för att skriva klart ett specialarbete om kvinnan som var förebilden till Bellmans Ulla Winblad. Lisa Ekdahls cd går på repeat medan jag sitter i köket med de grönrutiga gardinerna och skriver på en elektrisk skrivmaskin, under tiden bälgar jag i mig litervis med te ur en keramikkanna. 

Så här i efterhand tycker jag att det är lite komiskt att jag skolkar för att plugga. Liksom det här med teet. Medan andra i min ålder tjuvrökte bakom träslöjdslokalen i skolan för att se tuffa ut, tvingade jag mig att lära mig att dricka te, som jag vid den här tiden tyckte var en ganska vidrig tryck. Jag tyckte att det verkade så kulturellt att dricka te och jag ville hemskt gärna se kulturell ut. Mycket hellre än tuff.

Nu vet jag ju att det inte riktigt är april än men det är ju bara en tidsfråga. Så att säga. 
Och jag börjar ana den där Lisa Ekdahl-känslan nu; känslan av frihet i att ha en egen lägenhet, i att bryta regler (åtminstone sådär lite lagom), i att lyssna på en skiva som jag gått till skivaffären och köpt och sedan gått direkt hem och stoppat i cd-spelaren. Det där sista var en enorm frihetsmanifestation eftersom jag vuxit upp på landet och alltid varit tvungen att vänta på någon sällsynt buss och/eller att mina föräldrar skulle ha handlat färdigt på Konsum och druckit tillräckligt mycket kaffe hos någon äldre släkting innan de kunde skjutsa hem mig till stereon. Det var inget som helst kulturellt med att dricka kaffe. Kaffe var en förstockande dryck som förslavade förstockade äldre människor som inte visste något om livet, ingenting om Lisa Ekdahl-känslan. 

Men i Lisa Ekdahl-känslan gick jag hem från mataffären med mina kassar i eftermiddags. Solen värmer, gruset knastrar under fötterna och det luktar vår. Av någon anledning verkar allt omkring mig så mycket intressantare. Jag vill skriva om allt jag ser, om tanten som släpar en stor bal toalettpapper på rullatorn, om att hela gården är full av grannar som sitter och blundar mot solen, om grusknastret och Lisa Ekdahl. 

You're not really awake if you do not write. Skriver Pascal Mercier i Nattåg till Lissabon. Och det är sant. Som vanligt på våren grips jag av någon slags kreativ eufori, plötsligt är det väldigt viktigt att hitta rätt ord på allting. Plötsligt känns det som om jag stigit ut ur vinteridet och upptäckt den mänskliga hjärnans obegränsade möjligheter. Plötsligt är jag vaken igen. 




Kommentarer

lisbeth sa…
Vilka känslofulla minnen du väcker hos mig när jag läser ditt resonemang. Jag drömmer mig tillbaks till åren 70-71 då vi var ett kompisgäng som samlades hemma hos mig och drack just te. Det var påste som gällde och vi utbytte tankar om livet. Jag gick så långt i min tillbakablick att jag plockade fram ett gammalt fotoalbum. Där satt vi alla fyra. det gick en varm il genom min kropp. Så enkelt allt var. Nja kanske inte allt men det mesta.
Funderar på hur livet levs i dockskåpet? Det skulle vara kul att få en liten uppdatering. Det känns som jag känner dem lite grann
ha en fin vecka
Kram
Anonym sa…
Nog var det annorlunda och man hade inte så stora krav på livet. Min kompis Dolly och jag satt i hennes badkar skafötters och åt räkor ur en smal glasburk och tycket att det var höjden av lyx. Skogsnuvan
Skatan sa…
Du skriver så fantastiskt så jag blir alldeles lyrisk. Du skulle skicka in några av dina funderingar och blogginlägg till någon tidskrift eller tidning för att få en återkommande kolumn. Nerikes Allehanda? Och ditt inlägg väcker tankar ... jag ville inte heller vara tuff ... jag ville vara "djup", en outsider, speciell och så var jag naturligtvis en outsider som såg ut och betedde mig som alla andra outsiders i min generation :-) Förresten ... hur går det med dockskåpet. Jag kom och tänka på ditt när jag läste att en annan bloggvän och FB-vän också hänger sig åt dockskåpsbyggande: https://www.facebook.com/ewa.mellberg
Kram!
Lise-Lotte sa…
Jag håller med Skatan!! NA har du ju varit gästkåsör i en gång, och de ansvariga på den tidningen tänker jag inte uttala mig om, men... Försök med en tidskrift! Fler måste få läsa vad du skriver!
Och tack, för dagens dikt... Du vet att jag älskar den...
Kram
Soldansare sa…
Ni är så rara och goa att jag blir alldeles varm. Jag har ju världens bästa läsare här, om inte annat :)
Det blir lite dockskåpsuppföljning snart. Har varit på inköpsresa till Mallorca :)
Kram på er!
Loll sa…
Fint, läsa om ditt uppvaknande i takt med våren! Kram!

Populära inlägg