Snart så kommer julen, nu är julen här!
Igår passerade jag genom Åhléns där man höll på att packa upp julpyntet för fullt.
Den 10 oktober!
Vad är det med den där helgen egentligen som gör att man måste förbereda för den i över två månader!
Tidigare på dagen hade en försäljare av kaffemaskiner försökt pracka på mig en dylik med en tappkran för kolsyrat vatten. Företag som hade en sådan hade upptäckt att det gick åt mindre kaffe eftersom folk tyckte det var så roligt att dricka bubbelvatten ur en kran, påstod han.
Med det i bakhuvudet och omgiven av ljusstakar och girlanger tänkte jag att det är underligt att människorasen inte dött ut för länge sedan.
Men det är nedräkning inför julen påstods det i skylten i ytterligare en affär och så här års brukar jag faktiskt vara i full gång med att planera årets nostalgikalender. Inte i år. Jag är inte säker på om jag ska göra någon ens. Det känns som om jag gjort allt redan, jag har redan spelat all musik och visat alla filmklipp. Vad är poängen med att göra det igen?
Dessutom började jag fundera på om det verkligen är så nyttigt det här med nostalgi. Det är ju inte som om det var bättre förr. Eller att jag önskar att jag var 10 igen. Eller ens 20. Jag vet inte vad det är för diagnos detta att hålla på och grotta ner sig i gamla TV-serier från 80-talet. Inte är det mycket bättre än att tycka att det är roligt att dricka bubbelvatten ur en tappkran.
När jag väl bestämt mig för att i år blir det inte någon kalender, fick jag förstås en idé. En idé till en lite annorlunda men dock nostalgisk kalender. Så kanske blir det en i alla fall. Och plötsligt känns det som att analysen av min nostalgivurm kan anstå... till efter jul. Om inte människorasen dött ut vid det laget.
Den 10 oktober!
Vad är det med den där helgen egentligen som gör att man måste förbereda för den i över två månader!
Tidigare på dagen hade en försäljare av kaffemaskiner försökt pracka på mig en dylik med en tappkran för kolsyrat vatten. Företag som hade en sådan hade upptäckt att det gick åt mindre kaffe eftersom folk tyckte det var så roligt att dricka bubbelvatten ur en kran, påstod han.
Med det i bakhuvudet och omgiven av ljusstakar och girlanger tänkte jag att det är underligt att människorasen inte dött ut för länge sedan.
Men det är nedräkning inför julen påstods det i skylten i ytterligare en affär och så här års brukar jag faktiskt vara i full gång med att planera årets nostalgikalender. Inte i år. Jag är inte säker på om jag ska göra någon ens. Det känns som om jag gjort allt redan, jag har redan spelat all musik och visat alla filmklipp. Vad är poängen med att göra det igen?
Dessutom började jag fundera på om det verkligen är så nyttigt det här med nostalgi. Det är ju inte som om det var bättre förr. Eller att jag önskar att jag var 10 igen. Eller ens 20. Jag vet inte vad det är för diagnos detta att hålla på och grotta ner sig i gamla TV-serier från 80-talet. Inte är det mycket bättre än att tycka att det är roligt att dricka bubbelvatten ur en tappkran.
När jag väl bestämt mig för att i år blir det inte någon kalender, fick jag förstås en idé. En idé till en lite annorlunda men dock nostalgisk kalender. Så kanske blir det en i alla fall. Och plötsligt känns det som att analysen av min nostalgivurm kan anstå... till efter jul. Om inte människorasen dött ut vid det laget.
Kommentarer