söndag, juli 13, 2014

La Mer - Del 3

Korsika och Bastia


Bastia på Korsika

Morgonen den 12 juni vaknar vi klockan sju med hjälp av beställd väckning från receptionen. Klockan nio ska vi angöra den vackra staden Bastia på Korsika och vi vill gärna stå på däcket och se hur vi kommer in och lägger till i hamnen. Vi har ju dessutom anmält oss till en rundtur i staden och det går ju inte ann att vi missar den för att vi sover till elva. 

Men innan vi angör Bastia har jag hunnit stifta bekantskap med den engelska frukostkulturen och vi har krockat rejält. Jag irrar runt i The Beachcombers stora buffématsal och letar efter bröd. Till slut får jag acceptera att det enda som finns är mycket små runda och torra bullar samt sönderrostad formfranska. Däremot finns det stekta ägg, stekt potatis, stekta tomater, stekt bröd, stekta champinjoner, vita böner i tomatsås, äggröra, stekt korv, bacon och blodpudding. Blodpudding till frukost! Ja, nu tycker jag väl kanske inte att blodpudding lämpar sig som föda någon tid på dygnet men till frukost känns det mer fel än någonsin. 

Med Open Top bus i Bastia 

Det är varmt i Bastia, mycket varmt. På kajen väntar en taklös buss och en guide som drar nervöst i sina shorts. Solen bränner på huvudet medan bussen kryper upp på berget för att vi ska få en vacker vy över den amfiteaterlika staden och havet.



Bastia från bergen
De flesta husen i Bastia är mer än två hundra år gamla och taken vinglar på ett charmigt men skrämmande sätt. För något år sedan rasade ett av husen, berättar guiden, och en människa omkom. Hon berättar också att Napolen I visserligen föddes här men inte är särskilt populär bland korsikanerna eftersom han for härifrån. Här är Napolen III favoriten eftersom han gjort mycket för ön. 

Bastia gamla stad


När vi kommer tillbaka till båten är vår hytt nystädad av vår hyttsteward Luis. Han är från Honduras och irriterad över att hans far sålt sina lychee-odlingar istället för att testamentera dem till honom, Luis. Nu måste han ju köpa sina lycheer! Han är också mycket uppmärksam och undrar om jag vill att han ber "the engineers" att höja värmen i vår hytt eftersom jag sover med tre filtar. Eftersom mitt hyttsällskap ägnar nätterna åt att svära över hur varmt det är tackar jag nej. Det är bättre att jag fortsätter med filtarna. 

De nya handdukarna har Luis vikt till en pingvin och placerat på min säng. Handduksvikningskurs finns emellertid inte med på programmet bland fartygets alla aktiviteter. Kanske vill man behålla detta som en yrkeshemlighet. 



Däremot kan vi titta på isskulptering på pooldäcket. Men det är för varmt att stå därute. Vi ägnar oss åt frågesport inne i mörkret i Bounty Lounge istället. 

På kvällen har vi bokat bord i Black Rock grill. Black Rock grill är en av två restauranger som inte ingår i all inclusive-paketet men vi tycker vi kan kosta på oss lite omväxling till den brittiska buffématen. Här får man grilla sin egen mat på en mycket varm, svart sten. P grillar oxfilé och jag grillar lax och räkor så att svetten lackar, bokstavligen. Det blir fantastiskt gott, men det är varmt, mycket varmt och i slutet av middagen flimrar räkorna framför ögonen på mig. Nu är jag tacksam för att det är så kallt i vår hytt. Jag tror att jag bara ska ha två filtar i natt. 

2 kommentarer:

Loll sa...

Vilket äventyr - till havs :-) verkar underbart!

skogsnuvan sa...

et där med handuksvikning är väl en ganska rolig onödig sak. Det djuret var så gulligt så jag skulle inte nämnas vika upp den. Så roligt att läsa dina äventyr Här är det mindre spännande men jag hamnade på prodans av en slump och har fått en ny katt hit som ska vara några månader. Ser fram emot nästa kapitel på din resa