Intressanta händelser från mitt ointressanta och händelsefattiga liv
När jag skrev om skogvaktare i det förra mailet kom jag att
tänka på skogvaktaren som bjöd mig på konjak när jag jobbade på bokbussen.
Vi hade kafferast inbokad på deras stopp och blev inbjudna
till honom och hans fru på kaffe och hembakade kakor.
”Ge flickan en konjak!” skrek han till frun när han hörde
att jag inte drack kaffe.
Det är enda gången jag har druckit alkohol i tjänsten.
Det är över 20 år sedan så händelsen kan väl betraktas som
preskriberad, tycker jag. För naturligtvis borde jag haft vett att tacka nej.
Men det var mycket jag inte hade vett på på den här tiden.
Till exempel ansåg jag mitt vara liv oerhört händelselöst
och ointressant. Ingenting gjorde jag och ingenting hände mig som kunde
betraktas som en historia värd att skriva om.
Intressanta och händelserika liv hade bara de som åkte
Utomlands och arbetade som au-pair. Jag varken ville eller vågade åka Utomlands
och arbeta som au-pair. Alltså satt jag här på bokbussen istället.
Jag hade inte vett nog att inse att jobba på bokbussen var
betydligt mer exotiskt än att jobba som au-pair, vilka spännande platser och
intressanta människor man träffade.
Bara detta att bli inbjuden till vilt främmande skogvaktare
och serverad konjak och kakor. Bara det.
Och den här gården där man inte kunde låna några böcker för att gammelmoran just hade död. Hon låg där
död inne i stora boningshuset och väntade på begravningsbyrån när vi kom
farande med vår buss.
Det var gammelmorans son som klev upp i bussen i blåstället
och lagårdskepsen och meddelade orsaken till varför ingen kom och lånade denna
dag. Att man inte bara lät oss stå där, trots att man var upptagna med sorg och
elände. Han blev emellertid sittande hos oss en stund och pratade med
chauffören som nyss förlorat sin far och visste vad det handlade om.
Eller den gården där de inte kunde låna för att grisarna
rymt. Alla sprang omkring i skogen och jagade grisar.
Bara det.
Det är tur att man blir gammal och klok och inser att det
här är intressanta händelser värda att skriva om.
Det är tur att man blir gammal och klok och inser att livet
är händelsefullt, intressant och spännande var man än är, vad man än gör.
För det har vi väl insett?
Kommentarer
Kram