Jag skriver, alltså är jag vaken

Med anledning av att våren är här och att det har meddelats att Lisa Ekdahl ska medverka i "Så mycket bättre" återanvänder jag ett inlägg från den 29 mars 2014:

April månads musik är Lisa Ekdahls Öppna upp ditt fönster. När jag hör den är jag plötsligt 18 år och tillbaka i min första lägenhet. Det är april och jag skolkar för att skriva klart ett specialarbete om kvinnan som var förebilden till Bellmans Ulla Winblad. Lisa Ekdahls cd går på repeat medan jag sitter i köket med de grönrutiga gardinerna och skriver på en elektrisk skrivmaskin, under tiden bälgar jag i mig litervis med te ur en keramikkanna. 

Så här i efterhand tycker jag att det är lite komiskt att jag skolkar för att plugga. Liksom det här med teet. Medan andra i min ålder tjuvrökte bakom träslöjdslokalen i skolan för att se tuffa ut, tvingade jag mig att lära mig att dricka te, som jag vid den här tiden tyckte var en ganska vidrig tryck. Jag tyckte att det verkade så kulturellt att dricka te och jag ville hemskt gärna se kulturell ut. Mycket hellre än tuff.

Nu vet jag ju att det inte riktigt är april än men det är ju bara en tidsfråga. Så att säga. 
Och jag börjar ana den där Lisa Ekdahl-känslan nu; känslan av frihet i att ha en egen lägenhet, i att bryta regler (åtminstone sådär lite lagom), i att lyssna på en skiva som jag gått till skivaffären och köpt och sedan gått direkt hem och stoppat i cd-spelaren. Det där sista var en enorm frihetsmanifestation eftersom jag vuxit upp på landet och alltid varit tvungen att vänta på någon sällsynt buss och/eller att mina föräldrar skulle ha handlat färdigt på Konsum och druckit tillräckligt mycket kaffe hos någon äldre släkting innan de kunde skjutsa hem mig till stereon. Det var inget som helst kulturellt med att dricka kaffe. Kaffe var en förstockande dryck som förslavade förstockade äldre människor som inte visste något om livet, ingenting om Lisa Ekdahl-känslan. 

Men i Lisa Ekdahl-känslan gick jag hem från mataffären med mina kassar i eftermiddags. Solen värmer, gruset knastrar under fötterna och det luktar vår. Av någon anledning verkar allt omkring mig så mycket intressantare. Jag vill skriva om allt jag ser, om tanten som släpar en stor bal toalettpapper på rullatorn, om att hela gården är full av grannar som sitter och blundar mot solen, om grusknastret och Lisa Ekdahl. 

You're not really awake if you do not write. Skriver Pascal Mercier i Nattåg till Lissabon. Och det är sant. Som vanligt på våren grips jag av någon slags kreativ eufori, plötsligt är det väldigt viktigt att hitta rätt ord på allting. Plötsligt känns det som om jag stigit ut ur vinteridet och upptäckt den mänskliga hjärnans obegränsade möjligheter. Plötsligt är jag vaken igen. 



Kommentarer

skogsnuvan sa…
Jag älskar din luffarvisan som du har på din blogg och jag börjar känna min längtan upp på bergen som sliter i mitt bröst. Än ligger snön djup och ingen möjlighet att komma upp finns. Men längtan finns där. Jag vill också vara fri som en fågel
skogsnuvan sa…
Vad jag älskar luffarvisan. Jag ville bli luffare när jag var barn när jag sett på Rasmus på luffen. Nu har man en längtan den här tiden som pockar på hela tiden.

Populära inlägg