söndag, februari 05, 2017

Ett år utan Bodil

I dag är det ett år sedan Bodil Malmsten dog. Dog, inte gick bort. 

Personer som säger
Gå bort 
när de menar dö
Jag hatar dem
De ska dö
All ska dö

Rubriken är fel. Det har inte varit ett år utan Bodil. Bodil finns alltid med mig. Alla hennes ord. Hennes röst i hennes inläsningar och i inspelade radioprogram.Hennes röst som ger hennes ord den där alldeles speciella Bodil-laddningen. Allt det jag fått av Bodil. Det finns alltid med mig. Det blir bara inte mer av det. Det är det som är sorgen efter Bodil.
Och allt det där andra jag också fått av henne, som också finns alltid: Ed McBain, Wislawa Szymborksa, Proust, Dostojevskij, Beckett, Roberto Bolaño, Grand corp malade och många fler.
Vi fick 23 år tillsammans, vi fick en livstid. Så länge jag lever har jag Bodil.


Jag bläddrar bland gamla sparade artiklar om Bodil och förstår varför jag fastnade så för henne när jag hittade henne i tonåren. Det var inte bara det hon skrev eller språket hon skrev det med. Det var detta att hon tyckte att det var Hades att sitta i möten, träffa folk. Att hon helst satt för sig själv och skrev och umgicks med sina vänner per brev. Som jag. Det gick att vara sådan som jag. Jag kanske inte behövde institutionaliseras ändå. Jag kunde bli Bodil Malmsten när jag blev stor. 
Att jag skulle börja jobba i telefon och reception och träffa folk varje dag och tycka om det, var så osannolikt att jag inte ens kunde fantisera ihop det. Trots att jag fantiserade ihop mycket annat. Att jag skulle bli mig själv när jag blev stor och inte Bodil Malmsten, tänk att det var så det blev. 

Jag lyssnar på Bodils vinterprogram 2012 men det går egentligen lika bra med något av sommarprogrammen, eller ja, vad som helst med Bodil.

Jag bläddrar i bloggböckerna.

Jag vänder med darrande händer sidorna i det manus som jag ropade in när det auktionerades ut. Ett manus Bodil skickade till redaktören, papper gudomen rört vid. Den heliga skrift. 

Jag vältrar mig i Bodil Malmsten. 


"Gör det på riktigt eller gör det inte alls."

"Friheten finns i det skrivna, den skrivna världen har en frihet som den oskrivna aldrig kan ha."

"Det här är grundläggande. Det gäller skrivandet, det gäller allt: Ta ut glädjen i förväg..."

"Det är förbjudet att ta bort stenar från stranden. 

Absolut känsla av liv plötsligt
Nåd

Mitt liv händer härinne - i denna biktstol av ben
Tidningar och torn av ben
Här bor jag i min bur av ben
min borg av ben

Happy Days ... Lyckans dar"

"Ingenting är förflutet, allt händer igen och på en gång. 
Världen lär sig inte, det börjar om."

"I äventyrsböcker med fartyg och pirater skriver kaptenen loggbok. I loggboken noteras vindsstyrka i sekundmeter, problem med fartyget, last, personal; i loggboken bokför kaptenen det som löpande sker med skeppet. 
Nuläget faslås.
Ute på villande hav.
Här är vi kapten Nemo, här är vi."


Men egentligen, Bodil,  är jag långt härifrån och väntar på att kastanjerna ska slå ut.

2 kommentarer:

skogsnuvan sa...

Det får mig att fundera på vad du egentligen jobbar med för något. Jag har liksom alltid tänkt mig att du jobbar med något skrivande eller kanske på bibliotek. Kanske har jag helt fel och du verkligen jobbar med folk. Nu blev jag liksom nyfiken. Snälla berätta? Idag har jag fått erbjudande om att vara lärare till ett gäng invandrare som vill lära sig enkel svenska men jag vet inte om jag klarar det för jag har ju ingen pedagogisk utbildning av något slag. Samtidigt vill jag ju hjälpa.

Soldansare sa...

Tror att du skulle vara utmärkt som lärare för invandrare, även om du inte har någon utbildning, Skogsnuvan. Du är bra på att uttrycka dig och framför allt är du intresserad av människor och det är det viktigaste.
Angående mitt jobb, så tror jag att jag kaaanske avslöjar något bara för dig... :)