Jirlow

I dag klockan 11:00  öppnade Bukowskis en utställning med målningar av Lennart Jirlow. En knapp timme senare är säkert hälften av målningarna sålda. Det förstår jag, jag älskar Jirlow.
Det är så skönt att titta på hans bilder. Det onda och svarta finns inte där. Inte ens i Kock med faisan, finns det. Man förstår ju att kocken snart ska nacka den där stackars fasanen han har i knät men ändå går det inte att känna fasanens hemska öde i bilden. I Berusad gentleman finns inget av alkoholens baksidor, enligt mig i alla fall, bara de trevliga i att ta sig ett glas och bli lite glad i hatten. Vad övrigt är är gemytliga restauranger och prunkande provencalska trädgårdar. Färgerna är djärva och glada och där finns inga vassa kanter.

Egentligen är det ju inte alls så här man ska måla nu för tiden. Konsten ska ta upp och ifrågasätta alla de samhällsproblem vi har omkring oss, illustrera eländet. Den ska inte vara glad, idylliserande och dekorativ.
Men det är så skönt att bara få bli glad och harmonisk och hoppfull. Att det goda och vackra i livet och världen också får visas fram, så att vi inte glömmer det i allt det mörka. Det är livsnödvändigt.

Kommentarer

Populära inlägg