fredag, mars 02, 2018

WCT-mannen tar en kvällspromenad

På campingen kap 9 

i vilket WCT-mannen tar en kvällspromenad, möter en igelkott och avslöjar fönstertittare

Det är kväll på campingen. Solen har försvunnit bakom kornas kulle och tagit med sig det gyllene ljuset. Tidgare har det varit full fart nere i restaurangen men nu är det så tyst att grodsången från den dyiga dammen nästan är öronbedövande. Det är tomt runt Tyskarnas metallbord men man kan se ett blått flimmer genom en av de små rutorna i husbilen. Tyskarna tittar på den sena matchen i fotbolls-wm. De hade erbjudit WCT-mannen att titta med men det där med fotboll är inte riktigt hans grej.
Så han hade tackat för sig själv och gått tillbaka till sitt tält efter att de ätit kvällens grillade kyckling. Det hade verkligen blivit trevligt sedan Tyskarna kommit. Deras kyckling smakade så mycket bättre än den han hade köpt i pappkartong från affären. Men fotboll, nej. 
   Så han hade hämtat sin stora blå necessär och begett sig till tvättrummet istället. 
Nu går han sin vanliga kvällspromenad genom campingen, i mörkret med necessären under armen.
Hemma i tältet ligger Guiness rekordbok och väntar bredvid pannlampan på sovsäcken. När han kommer tillbaka ska han, som varje kväll, läsa tre sidor i boken och memorera dem utantill innan han somnar. 
   Men först går han genom hela campingen i mörkret, tassar  barfota i gräset som börjar bli fuktigt. 
Ingen ser honom där han går. Gardinen är fördragen i den ilsket rödhårigas husvagnsfönster. Det går att ana ett svagt ljus bakom den lika ilsket röda gardinen.  I holländarnas tält hör han skratt och skrik och ser hur ett ljus fladdrar vilt omkring bakom duken. Han blir förundrad stående en stund, tills han förstår att de jagar mygg med en batteridriven myggracket.  
   Han går vidare längst skogskanten ned mot parkeringen. På planen framför dammen är grodsången som allra starkast men WCT- mannen kan ändå höra den muttrande igelkotten som kommer emot honom på gräset. Han står alldeles stilla och väntar på den. Först ett par decimeter framför honom upptäcker den honom och tar tvärt av åt ett annat håll. WCT-mannen ler för sig själv och vänder själv vidare och följer bäcken motströms tillbaka upp till husvagnsplatserna. Det är svart i  både den rödbrusiges och den utmärglades vagnar och han kan höra hur den utmärglades fru snarkar i en av dem. I buskarna utanför tyskarnas husvagn ser han den utmärglades toppiga hatt och den rödbrusiges rufsiga kalufs där de står och kikar in på fotbollsmatchen genom husbilsfönstret. Den rödbrusiges egen antenn slockar som en avbruten blomknopp på den knäckta blompinnskonstruktionen. 

1 kommentar:

skogsnuvan sa...

-Så bra du skriver. Det känns nästan som man själv tassar omkring utanför husvagnarna i mörkret