Gud vid vattenfallet

På campingen

Kapitel 35 i vilket de båda holländskorna har en övernaturlig upplevelse.

Medan Den Utmärglade Gert och WCT-mannen Torsten Sandström högljutt dividerade med Claudilles son och hans flickvän om huvurivda de får låna campingens kofot eller ej, om det verkligen är nödvändigt och rätt att bryta upp dörren på någon annans husvagn även om personen i fråga alldeles nyligen har haft en hjärtinfarkt, badar de båda holländskorna i vattenfallet som de cyklat till på sina cerisa cyklar.
  De har båda varsin cerise bikin men inte riktigt likadana. Den av dem som har ett adamsäpple har en mörkare bikini med halterneck. Det har inte den andra. De skriker och skrattar i det kalla vattnet, av förfäran och förtjusning.
Plötsligt griper den utan adamsäpple tag i den med och pekar upp mot berget.
   "Ser du! Där ovanför vattenfallet!"
Där uppe i motljuset, just där vattnest kastar sig över bergkammen står en nattsvart siluett med armarna utbredda som om han trodde att det var vingar. En stund står holländskorna förskräckta hand i hand och stirrar mot den där figuren. Sedan måste de blinka mot solen och med ens är han borta.
   "Herregud! Hoppade han!" skriker holländskan utan adamsäpple.
   "Näej! Då skulle han ju ligga framför fötterna på oss." svarar hon med. "Det var väl bara någon som ville leka att han var gud en stund"  Hon kastar sig i det iskalla vattnet igen. "Nu känner man nästan inte att det är så kallt längre, men det är väl för att hela kroppen är avdomnad."ropar hon glatt och sparkar med benen. Men den adamsäppellösa står kvar och tittar upp mot bergskammen en lång stund.
   "Gud?" tänker hon.
De torkar sig varma på sina cerisa handdukar. De är inte likadana, holländskan med adamsäpple har blommor på sin handduk. Det har inte den utan. De byter om till sina cerisa solklännigar som inte är riktigt likadana. Den utan adamsäpple har ett tryck med snobben på sin klänning. Det har inte den med. Sen cyklar de på sina exakt likadana cerisa cyklar upp till bergskammen där den svarta siluetten stått för dä rfanns ett bord där man kunde äta sin matsäck med utsikt över fallet.  När de pustat sig förbi den sista kröken ser de Den Svarte Riddaren som står lutad mot sin motorcykel.